Forskaren Camilla Eriksson om Sveriges självförsörjning

- Det vi behöver göra är att satsa på att producera egna insatsvaror till jordbruket, till exempel biodrivmedel istället för att importera fossilbaserade drivmedel som diesel, svarade Camilla Eriksson. Samma sak med gödsel, vi behöver ha en egen produktion av gödsel istället för att importera handelsgödsel som vi inte kan producera i Sverige. På det sättet skulle man kunna säkerställa att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel även i en situation där världshandeln inte fungerar.

- Vi kan odla mer av allt som vi redan odlar, vi har bra odlingsförutsättningar här i Sverige, fortsatte hon att förklara.

Sverige är självförsörjande på spannmål, men importerar mycket proteiner, som ärtor och bönor.

- Vi behöver bli bättre på proteiner. Vi skulle kunna odla mer ärtor och bönor, proteinrika grödor som kan användas både som mat för människor och till foder för djur, exempelvis mjölkkor.  

Camilla Eriksson arbetar sedan i juni för FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, men har fram tills dess varit anställd vid Institutionen för stad och land på SLU där hon bland annat bedrivit forskning om livsmedelsberedskap. Den slutrapport hon presenterade i maj är samma rapport som Lövin nu hänvisar till i sin debattartikel i Svenska dagbladet.

Eriksson medverkade vid SLU Future Foods seminarium om livsmedelsberedskap under Almedalsveckan den 4 juli. En film från seminariet kommer inom kort att publiceras på Future Foods youtube-kanal.

Frågan om hur Sveriges självförsörjning skulle kunna öka är inte bara aktuell för hur livsmedelsberedskapen ska byggas upp så att motståndskraften höjs mot störningar som kris och krig, utan behandlas även i den livsmedelsstrategi som antogs med bred politisk förankring i riksdagen 2017.