CV-sida

Sebastian Sundberg

Sebastian Sundberg
Jag är miljöanalysspecialist med organismgruppsansvar för kärlväxter och har en bred kompetens om våtmarker. Jag arbetar med fakta samt analys av tillstånd och trender för arter, exempelvis rödlistning. Jag leder den svenska expertkommittén för kärlväxter och är drivande i det nationella arbetet med validering av kärlväxtfynd i Artportalen. Jag är kontaktperson för frågor om floraväkteri och rödlistning. Sedan 2020 koordinerar jag en nationell, ideell åkerogräsinventering i samarbete med andra på SLU och Svenska Botaniska Föreningen. Har arbetat på SLU Artdatabanken sedan 2011. Har en bakgrund som (ännu aktiv) forskare om arters spridning och om myrmarker samt är docent i växtekologi. "Jag har som mål att öka kvaliteten hos data om arter och naturtyper, att tillgängliggöra data och kommunicera resultaten för en livskraftig natur och ett hållbart samhälle. Och inte minst, att visa hur kul det är att lära känna och arbeta med mångfalden av arter, människans följeslagare på jorden."

Publikationer i urval

Vetenskapliga artiklar (urval av 32)

Yusup S, Sundberg S, Fan B, Sulayman M, Bu Z-J. 2022. The response of spore germination of Sphagnum mosses to single and combined fire-related cues. Plants 11(4), 485.

Wang L-Z, Feng L, Bu Z-J, Sundberg S, Zhang M-M, Chen X, Yang Y-H, Yu X-Y, Liu W-J. 2020. Sphagnum spore banks in two montane peatlands at different elevations. Wetlands Ecology and Management 28: 825–835.

Klimkowska A et al. (34 authors) 2019. Are we restoring functional fens? – The outcomes of restoration projects in fens reanalysed with plant functional traits. PLoS ONE 14(4): e0215645.

Bu Z-J, Sundberg S, Feng L, Li H-K, Zhao H-Y & Li H-C. 2017. The Methuselah of plant diaspores: Sphagnum spores can survive in nature for centuries. New Phytologist 214: 1398–1402.

Johansson V, Lönnell N, Rannik Ü, Sundberg S & Hylander K. 2016. Air humidity thresholds trigger active moss spore release to extend dispersal in space and time. Functional Ecology 30: 1196–1204.

Tyler T, Karlsson T, Milberg P, Sahlin U & Sundberg S. 2015. Invasive plant species in the Swedish flora: Developing criteria and definitions, and assessing the invasiveness of individual taxa. Nordic Journal of Botany 33: 300–317.

Sundberg S. 2014. Boreal plant decline in southern Sweden during the twentieth century. New Journal of Botany 4: 76–84.

Sundberg S. 2013. Spore rain in relation to regional sources and beyond. Ecography 36: 364–373.

Hedberg P, Kotowski W, Saetre P, Mälson K, Rydin H & Sundberg S. 2012. Vegetation recovery after multiple-site experimental fen restorations. Biological Conservation 147: 60–67.

Sundberg S. 2012. Quick target vegetation recovery after restorative shrub removal and mowing in a calcareous fen. Restoration Ecology 20: 331–338.

Szövényi P, Sundberg S & Shaw AJ. 2012. Long distance dispersal and genetic structure of natural populations: an assessment of the inverse isolation hypothesis in peat mosses. Molecular Ecology 21: 5461–5472.

Sundberg S. 2010. Size matters for violent discharge height and settling speed of Sphagnum spores: important attributes for dispersal potential. Annals of Botany 105: 291–300.

Sundberg S, Hansson J & Rydin H. 2006. Colonization of Sphagnum on land uplift islands in the Baltic Sea: time, area, distance and life history. Journal of Biogeography 33: 1479–1491.

Sundberg S. 2005. Larger capsules enhance short-range spore dispersal in Sphagnum, but what happens further away? Oikos 108: 115–124.

Sundberg S & Rydin H. 2002. Habitat requirements for establishment of Sphagnum from spores. Journal of Ecology 90: 268–278.

Sundberg S & Rydin H. 2000. Experimental evidence for a persistent spore bank in Sphagnum. New Phytologist 148: 105–116.

Soro A, Sundberg S & Rydin H. 1999. Species diversity, niche metrics and species associations in harvested and undisturbed bogs. Journal of Vegetation Science 10: 549–560.

 

Andra utvalda publikationer

Sundberg S, Andersson JY, Auffret AG & Menegat A. 2021. Åkerogräs – besvärliga men fascinerande, viktiga och trängda! Svensk Botanisk Tidskrift 115: 92–99.

Tyler T, Andersson S, Aronsson M, Cousins S, D’Hertefeldt T, Herbertsson L, Rundlöf M, Strand L, Stridh B, Sundberg S, Svensson M, Svensson Å & Sörensson M. 2021. ”Utsådda blommor räddar inte insekterna”. Debatt, Svenska Dagbladet 2021-10-15.

Sundberg S & Andersson JY. 2020. Dags att räkna åkerogräs. Vilda Växter 8(4): 20–22.

Eide E, Ahrné K, Bjelke U, Nordström S, Ottosson E, Sandström J & Sundberg S (red.) 2020. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken rapporterar 24.

Sundberg S & Andersson J. 2020. 35 000 röda skogsliljor! Intryck från ett floraväktarläger på Gotska Sandön. Svensk Botanisk Tidskrift 114: 53–59.

Andersson U-B, Aronsson M, Edqvist M, Flodin P, Karlsson T, Stridh B & Sundberg S. 2019. Handbok för kärlväxtvaliderare. Version 1.1a (2019-11-18). SLU ArtDatabanken.

Sundberg S, Ahrné, K, Berg Å & Kärsrud K. 2019. Biologisk mångfald på uppländsk kyrkogård. Fauna & Flora 114(4): 2–12.

Sundberg S, Carlberg T, Sandström S & Thor G (red.) 2019. Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter. ArtDatabanken Rapporterar 22.

Sundberg S & Edelsjö J. 2019. Guide till Ultunas vilda arter. ArtDatabanken, folder.

Berglund H, Sundberg S & Eide W. 2018. Arters spridning i en grön infrastruktur – kunskapsöversikt och vägledning för analys. ArtDatabanken Rapporterar 19.

Sundberg S. 2017. Hur går det för röd skogslilja och ryl? Svensk Botanisk Tidskrift 111(2): 90–104.

Sundberg S. 2015. Är vi inne i det sjätte stora massutdöendet? Miljötrender 2015: 38–41.

Sundberg S. 2015. Vad är rödlistan och hur bedöms växter och svampar? [What is a Red List?]. Svensk Botanisk Tidskrift 109: 208-218.

Bjelke U & Sundberg S (red). 2014. Sötvattensstränder som livsmiljö – rödlistade arter, biologisk mångfald och naturvård. ArtDatabanken Rapporterar 15.

Sundberg S & Aronsson M. 2014. Hur går det för de svenska kärlväxterna i EU:s art- och habitatdirektiv? Svensk Botanisk Tidskrift 108: 168–187.

Sundberg S, Stenseke M, Mälson K, Backéus I & Rydin H. 2011. Våtmarker. Bevarande av våtmarker – hur ska vi göra? I: Almstedt M, de Jong J & Ebenhard T (red) Naturvårdsked­jan – för en effektivare naturvård, kapitel 5, 245–286. Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

Maad J, Sundberg S, Stolpe P & Jonsell L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora. Svensk Botanisk Tidskrift 103: 67–104.

Sundberg S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr, inklusive arterna gulyxne Liparis loeselii (NT), kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri (NT) och större agatsnäcka Cochlicopa nitens (EN). Naturvårdsverket, Rapport 5601.

Lennartsson T, Sundberg S & Persson T. 1996. Landskapets förändringar. I: Fredriksson R & Tjernberg M (red), Upplands fåglar - fåglar, människor och landskap genom 300 år. Fåglar i Uppland, supplement 2: 51–89. Almqvist & Wiksell.

Sundberg S. 1993. Sumpskogen – regnskog på svenska. Fåglar i Uppland 20: 65–80.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken; SLU Artdatabanken Terrestra ekosystem 2
Telefon: +4618672223, +46702317785