Valet och processen

Tider

Valet kommer att hållas under perioden 21 oktober–29 oktober. Valperioden är densamma för alla fakulteterna liksom mallen för hur de elektroniska valsedlarna ska utformas.

Under perioden 22–24 oktober ska en hearing hållas då kandidaterna har möjlighet att presentera sig och då de röstberättigade har möjlighet att ställa frågor. Varje fakultet bestämmer själv tidpunkten. Hearingen genomförs digitalt.

Övrigt om valet

Under valperioden kan de röstberättigade rösta dels på valberedningarnas förslag, dels på fria nomineringar. De kandidater som är valberedningens förslag ska utmärkas med en asterisk.

Rektor ska ha gett sitt samtycke till de som föreslås som dekan och prodekan. Det ska på valsedeln även finnas ett alternativ för att rösta blankt, vilket innebär att väljaren underkänner alla kandidater.

Rektor har beslutat om fakultetsvisa valkontrollanter och dessas ersättare. De tillhör alla det gemensamma verksamhetsstödet. Valkontrollanterna ska bistå valberedningen med att konstruera valsedeln samt följa valet och uppmärksamma om det finns tekniska eller administrativa problem och i så fall ta initiativ till att lösa dessa.

När valperioden är slut ska valkontrollanterna upprätta ett protokoll över utfallet där det ska framgå vilka kandidaterna är och hur rösterna fördelat sig samt vilka som enligt valutslaget bör utses till dekan respektive prodekan.

Bestämmelser för val av fakultetsnämnder (rektorsbeslut)

Det finns två styrande dokument som reglerar valprocessen: styrelsens delegationsordning och ett rektorsbeslut som fattas i samband med det aktuella valåret. Delegationsordningen beskriver bland annat hur ofta val ska ske, hur sammansättningen av nämnd och valberedningar ska se ut och vilka som är röstberättigade. 

Rektors beslut om valet till nämnderna beskriver hur själva valet ska genomföras, till exempel själva valförfarandet och röstkontrollanter. Sedan 2015 genomförs valet elektroniskt.

Vissa delar av processen fram till själva valet kan skilja sig åt något mellan fakulteterna, men den övergripande gången från start till ett färdigt resultat ser ut så här:

1. Nominering/förslag av ledamöter till valberedningarna
2. Beslut om valberedningarnas sammansättning
3. Valberedningarna arbetar med att få fram förslag på ledamöter till fakultetsnämnderna
4. Valperioden: Här sker själva röstningen och då genomförs också så kallade hearings då kandidaterna får möjlighet att presentera sig.

Klicka i bilden för en större bild!

Den främsta uppgiften för en fakultets valberedning är att lämna förslag på ledamöter inklusive ordförande (dekan) och vice ordförande (prodekan) samt två suppleanter till fakultetsnämnden. En valberedning behöver därför ha god kännedom om fakultetens verksamhet och nämndens viktiga roll.

Valberedningen ska bjuda in alla röstberättigade på fakulteten att nominera personer till nämnden och utifrån dessa nomineringar och egna bedömningar presentera ett komplett förslag på fakultetsnämnd. Förutom valberedningens förslag kan de röstberättigade komma med egna nomineringar.

Fakulteternas valberedningar består av fem eller sju ledamöter inklusive ordförande och vice ordförande. För varje ledamot finns även en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses efter en intern process inom varje fakultet där de röstberättigade får nominera personer.

Valberedningarna ska tillträda senast 1 maj det år som fakultetsnämnder ska väljas.

De grundläggande bestämmelserna för val av fakultetsnämnder framgår av styrelsens delegationsordning. Där definieras bland annat vilka som är röstberättigade vid valet.

Vid val av fakultetsnämnder har följande personer rösträtt:

• de som ingår i valförsamlingen
• de som har avlagt doktorsexamen 

För båda dessa kategorier gäller att man ska var anställd på minst 50 % av en heltid samt vara tillsvidareanställd eller en sammanhängande anställning på minst två år. 

För att ingå i en fakultets valförsamling ska anställningen avse:

• professor,
• universitetslektor,
• biträdande universitetslektor
• forskare, inklusive dem som benämns forskare FLK,
• miljöanalysspecialist,
• postdoktor,
• universitetsadjunkt,
• analytiker,
• forskningsledare,
• försöksledare,
• fältmykolog,
• fältpatolog.

Antalet ledamöter i nämnderna varierar mellan 7 - 11 ledamöter plus suppleanter. Bland de ordinarie ledamöterna utses även dekan och prodekan.

De som kan väljas som ledamöter ska uppfylla följande kriterier:

• Majoriteten av dem som väljs till nämnden tillhör valförsamlingen.
• En fakultetsnämnd får ha högst en ledamot och en suppleant som inte disputerad.

Huvudsyftet för en fakultetsnämnd är att fatta beslut som främjar utbildning, forskning och utveckling inom fakulteten. Det innebär bland annat att:

• besluta om uppdrag och resursfördelning till institutioner och andra enheter
• besluta om vilka ämnesområden som ska finnas inom fakulteten
• ansvara för att verksamheten avpassas så att utbildning, forskning och miljöanalys håller en hög kvalitet och att resurserna används effektivt.
• besluta om fakultetens organisation vad avser indelningen i nämnder, utskott etc.
• besluta om när rekrytering av professor ska ske och i samband med det fastställa anställningsprofil

Att använda sin röst i fakultetsnämndsvalet innebär att man har möjlighet att påverka utvecklingen av fakultetens verksamhet.

En detaljerad beskrivning av fakultetsnämndernas uppdrag finns i styrelsens delegationsordning.

Dekanens uppdrag och kompetenskrav

Dekan vid SLU är ett heltidsuppdrag på tre år. Uppdraget innebär att:

• driva och utveckla fakultetens verksamhet ur ett helhetsperspektiv utifrån SLU:s och fakultetens vision, verksamhetsidé och strateg. 
• vara linjechef i enlighet med rektors delegationsordning och sLU:s policy för chefsuppdraget, att ge prefekter erforderligt stöd, samt främja delaktighet och samarbete i fakultetsgemensamma frågor. 
• vara ordförande i fakultetsnämnden och att planera och följa upp fakultetsnämndens och andra funktioners arbete. 
• leda och säkerställa fakultetens arbete och resulat inom givna ramar och utifrån SLU:s värdegrund. 
• forma en välfungerande organisation och en attraktiv och utvecklande arbetsmiljö vid fakulteten. 
• ingå i rektors ledningsråd
• bidra till utveckling av SLU ur ett helhetsperspektiv
• ha god kommunikativ förmåga och kunna skapa och utveckla positiva relationer internt och externt. 

Kompetenskrav:

• relevant akademisk kompetens
• erfarenhet av att leda, motivera och delegera för att nå gemensamma mål
• förmåga att skapa engagemang och delaktighet, främja samarbete och samverkan samt skapa en kreativ arbetsmiljö
• förmåga att driva utvecklings- och förändringsarbete
• god förmåga att kommunicera
• förmåga att uppnå resultat

1. Hur mycket tid måste man lägga ned på arbetet i fakultetsnämnden? 
Svar: Räkna med en heldag per möte och en dag i inläsning eller andra 
förberedelser. Uppdraget i en fakultetsnämnd medför även att många 
(alla?) får en uppgift i en nämnd eller ett råd, t.ex. docentnämnd, 
lärarförslagsnämnd, Fur, Fomar, Sar, Strå etc. Dessa uppdrag tar också tid att utföra. Fakultetens representant i något av rektors rådgivande organ ska vanligen tillhöra fakultetsnämnden eller vara vicedekan. 
 
2. Får den nyvalda fakultetsnämnden någon utbildning? 
Svar: De nyvalda fakultetsnämnderna bjuds in till introduktionsdagar på Krusenbergs herrgård 2-3 december 2024.  
 
3. Får min institution något betalt för att jag är borta så mycket från det ordinarie arbetet för att verka på fakultetsnivå? 
Svar: Varje fakultetsnämnd avgör själv principerna för anslagsfördelning till sina institutioner. Om fakultetsnämnden vill kan den besluta att ge en generell kompensation till de institutioner där en ledamot av fakultetsnämnden är anställd. Det utbetalas inga personliga mötesarvoden. 

4. Kan man nominera någon som prodekan som dessutom har en chefsroll på avdelningsnivå? 
Svar: Det finns inget formellt förbud mot detta, men det beror till stor del på vilka befogenheter som en prodekan ska ha. Det är jävsfrågan som är viktig, om prodekanen får befogenheter som påverkar det område som personen är verksam inom på sin institution, så är det inte lämpligt. En persons trovärdighet i en viss roll beror på att man upplevs som opartisk och trovärdig när man utövar sina befogenheter som prodekan.  

5. Kan en prefekt (motsvarande) sitta i fakultetsnämnden? 
Svar: Det finns inget formellt hinder men i de flesta fall är det olämpligt. Ur jävssynpunkt är det olämpligt på grund av risk för intresse- och lojalitetskonflikter. Se även svar på fråga 4 ovan. 

6. Hur avgörs arbetsfördelningen mellan dekan, prodekan och ev. vicedekaner?  
Svar: Det avgör dekanen och ledamöterna i fakultetsnämnden själva. Ansvarsfördelningen skrivs in i fakultetens delegationsordning.

7. Kan en person som inte tillhör valförsamlingen väljas in i fakultetsnämnden?  
Svar: Ja, men flertalet av dem som väljs till fakultetsnämnden av de röstberättigade ska tillhöra denna. Valberedningen kan föreslå även andra personer, såväl andra SLU-anställda som icke-anställda, till fakultetsnämnden. De föreslagna måste dock vara beredda på att kandidera vid ett val med risk att inte bli vald. 

8. Är alla röstberättigade valbara till fakultetsnämnden?  
Svar: Den som utses till dekan eller prodekan ska uppfylla de krav på vetenskaplig kompetens som finns i 2 kap. 6 § Högskolelagen. Majoriteten av ledamöterna i fakultetsnämnden ska ha en sådan vetenskaplig kompetens som anges i Högskolelagen.

9. Hur stort valdeltagande måste det vara för att valet ska vara giltigt?  
Svar: Det finns inga sådana bestämmelser.

10. Behöver en väljare utnyttja alla sina röster?  
Svar: Nej, det behöver den inte göra. 
 
11. Hur många mandatperioder kan en person sitta i fakultetsnämnden?  
Svar: Det finns inga formella begränsningar, inte heller för dekan eller prodekan.