Nyhet

Hannahs forskning bidrar till mångfalden av proteingrödor

Publicerad: 03 april 2025
En doktorsavhandling uppspikad på en trävägg.

Hannah Ohm har utvecklat genomiska verktyg för att påskynda utvecklingen av nya sorter av åkerböna med förbättrade agronomiska egenskaper och högre frökvalitet. På fredag disputerar hon med en avhandling som visar på en betydande genetisk variation i blomningstid, planthöjd, avkastning och frösammansättning – en värdefull resurs för växtförädlingen.

Om vi odlade mer åkerböna i Sverige skulle vi minska vårt beroende av importerad soja och behovet av gödsel, samtidigt som vi främjade en större mångfald i våra odlingssystem. Det är just det som motiverat Hannah Ohm att fördjupa sig i åkerbönans egenskaper och genetik.

– Jag vill bidra till en övergång mot ett mer hållbart livsmedelssystem, säger hon.

Inom SLU Grogrund har Hannah Ohm genomfört en så kallad genome-wide association study där hon identifierat 51 genetiska markörer kopplade till tio viktiga agronomiska egenskaper hos åkerböna.

Åkerbönan, även kallad bondböna, är en traditionell gröda i svensk jordbrukshistoria som på senare år blivit lite bortglömd.

– Det finns en stark kraft i det. Vi har ju egentligen de proteingrödor vi behöver, som våra förfäder odlat, och skulle inte behöva vara så beroende av importerade grödor för livsmedel och djurfoder, säger Hannah Ohm.

Åkerbönans genetiska mångfald en stor tillgång, att växtförädla vidare på, i en tid av klimatförändringar och allt mer extremväder.

Lust att lära och förändra

Att få vara i universitetsmiljön och fortsätta lära sig nya saker var det som lockade Hannah Ohm till forskarutbildningen.

– Jag valde just det här projektet eftersom det handlar om att lösa miljöproblem och skapa förändring. Dessutom kände jag direkt att forskargruppen bestod av människor jag skulle trivas att arbeta ihop med, säger hon.

För Hannah Ohm är det viktigt att sprida kunskap om forskning och växtförädling till politiker, skolelever, lantbrukare och andra. Det hänger ihop med hennes syn på forskningens roll i samhället.

– Med tanke på allt som händer i världen just nu känns det viktigare än någonsin att vi forskare finns där för att dela med oss av våra resultat, från våra studier och experiment i fält. Jag vill bidra till ett samhälle som fattar beslut grundade på vetenskap, säger hon.

Bakom alla grödor vi odlar ligger år av gedigen växtförädling. Hannah vill uppmuntra fler att välja lokalt odlade proteingrödor.

– Det är ju vi som konsumenter som väljer vad vi lägger på tallriken. Vår efterfrågan styr vad som produceras, säger hon.

Det stora och det lilla perspektivet

Hannah har samlat in frön från hundratals linjer av åkerböna från hela världen, odlat dem och studerat dem i detalj. Hon har satt fröna i jorden, mätt plantor, tagit prover, och verkligen fått smuts under naglarna ute i fält. Samtidigt har projektet inneburit timmar vid datorn, där hon analyserat plantornas genetiska uppsättning.

– Det är ett brett projekt, men det har hela tiden låtit mig zooma in på detaljer. Som att följa hur det lilla embryot i fröet utvecklats några dagar efter blomningen och förstå vilka gener som styr blomningen på DNA-nivå. Det är just den här möjligheten att skifta mellan de stora sammanhangen och de små beståndsdelarna jag gillar med bioteknologi, säger hon.

Nära samarbete med branschen

SLU Grogrund, som är ett centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor, möjliggör ett nära samarbete mellan forskare, växtförädlingsbranschen och andra aktörer inom livsmedelsindustrin.

– Samarbetet ger oss insikt i både hur nära och hur långt ifrån vi är det praktiskt applicerbara. Det är fascinerande att se företagens arbetstempo och hur de jobbar med betydligt snävare krav på att nå mål, jämfört med den förutsättningslösa forskningen. I grundforskningen får processer ta tid och resultaten blir inte alltid de förväntade. Samspelet mellan det långsiktiga utforskandet och den målinriktade växtförädlingen skapar häftiga synergier, säger Hannah Ohm.

Den täta kontakten med branschen har hjälpt Hannah att förankra sin forskning i verkliga behov.

– Hur är det vi gör relevant för marknaden? Regelbundna avstämningar med våra industripartners säkerställer att vår forskning göra skillnad, säger hon.

Fakta:

Åkerböna, även kallad bondböna (Vicia faba L.) är en näringsrik baljväxt med högt proteininnehåll, vilket gör den värdefull i omställningen mot en mer växtbaserad kost. Den är en av världens äldsta grödor men har samtidigt stor potential i framtidens jordbruk. Precis som andra baljväxter förbättrar åkerbönan jordens bördighet genom att binda kväve från luften, vilket minskar behovet av konstgödsel.

Hannah Ohm är utbildad trädgårdsingenjör och arbetade som trädgårdsmästare innan hon valde att vidareutbilda sig och ta en mastersexamen i skogs- och växtbioteknologi i Umeå. Hennes doktorandprojekt ingår i SLU Grogrunds forskningssatsning Framtidens åkerböna för mat och foder, ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, Kalmar Ölands trädgårdsprodukter, Sveriges stärkelseproducenter och GroPro.

Genom sin forskning har Hannah Ohm tagit fram nya genetiska resurser för markörbaserad växtförädling, vilket ger en djupare förståelse för näringsackumulering i fröet och de genetiska mekanismer som styr växtens arkitektur. Hennes arbete banar väg för utvecklingen av nya åkerbönesorter och övergången till mer hållbara system för produktion av livsmedel och djurfoder i vårt nordliga klimat. Det skulle stärka den regionala självförsörjningen.

För att åkerbönan ska kunna odlas i större utsträckning och få en bredare användning som livsmedel krävs en förståelse för hur dess gener styr viktiga egenskaper. Genom att kartlägga de genetiska mekanismerna bakom avkastning, frökvalitet och anpassning till nordligt klimat kan forskningen utveckla nya verktyg för effektiv växtförädling.

Relaterade sidor: