När statsvetaren Johanna Tangnäs började på SLU Centrum för biologisk mångfald vid Institutionen för stad och land hade hon haft ögonen på verksamheten länge.
– Det är inte överallt det finns en så stark koppling som det finns här mellan forskning och dess nytta för olika aktörer i samhället – och i förlängningen även för miljön, säger hon.
Sedan i somras ingår hon i det stora forskningsprogrammet Landpaths, som finansieras av Naturvårdsverket (se faktaruta). Projektet ska utveckla strategier för att främja multifunktionella landskap – det vill säga landskap som tjänar flera syften samtidigt. De ska vara rika på biologisk mångfald. Samtidigt ska de kunna nyttjas i olika syften.
Allt från urbana landskap till fjällandskap ingår i programmets olika delprojekt.
Styrning av jordbrukslandskapet
Johannas Tangnäs fokus är jordbrukslandskapet.
Det är ett område som en tredjedel av alla rödlistade arter är beroende av för sin överlevnad. Den biologiska mångfalden där utmanas på flera olika sätt, samtidigt som självförsörjningsgraden av livsmedel har sjunkit kraftigt de senaste decennierna.
– Om vi vill att det ska gå att producera mat i Sverige behöver vi biologisk mångfald. Och hur jordbruket görs har stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden, säger hon.
Projektet hon ingår i tittar därför på hur en styrning ser ut som både gynnar mat och biologisk mångfald.
– Ofta betraktas biologisk mångfald som en naturvårdsfråga, men det är politiska beslut som öppnar och stänger dörrar för möjliga utvecklingsvägar. Därför är det är viktigt att även titta på styrningen.
EU:s gemensamma styrning
Utgångspunkten för hennes forskning är EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och dess implementering i Sverige.
Johanna Tangnäs undersöker de faktiska effekterna av stödsystemen, inte intentionerna.
– Det finns flera fina formuleringar om miljönytta och vikten av att värna småskaliga jordbruk och naturbete. Men de stora pengarna styr i hög utsträckning ändå mot storskaliga jordbruk med hög avkastning och ett fåtal grödor eller djur – vilket kan vara problematiskt både när det gäller matförsörjning, beredskap och biologisk mångfald, säger hon.
Intervjuar jordbrukare
För att ta reda på hur lantbrukare upplever stöden gör hon intervjuer på gårdar i Uppland och Härjedalen. I dem får hon ta del av mycket lokal och individuell kunskap, berättar hon.
Dessutom möter hon ett stort ansvarstagande för såväl miljönytta, bra mat, god djurhållning och det omgivande lokalsamhället.
– CAP-systemet är rätt fyrkantigt, stort och tekniskt. Andra aktörer, som länsstyrelser eller hushållningssällskapet, kan söka pengar för att lära ut saker till bönderna, men själva kan de inte få medel för att förverkliga ganska enkla idéer.
Hennes analyser pekar mot att de underliggande problemen CAP syftar till att lösa främst handlar om bristande avkastning och produktivitet inom lantbruket – samt kunskap – när det kommer till biodiversitet. Bönderna görs till passiva bidragstagare, vars kunskap och idéer inte tas tillvara i tillräckligt hög utsträckning, menar hon.
– I intervjuerna säger många att de hellre skulle få betalt för den samhällsnytta de gör, än bidrag per hektar som idag.
Nu fortsätter hon att lyssna in lantbrukarnas egna idéer med fler intervjuer och workshops. Slutresultatet ska bli såväl vetenskapliga artiklar som rekommendationer till myndigheter.
Göra hållbarhet
Även tidigare har Johanna Tangnäs forskat kring politisk styrning. I sin doktorsavhandling Utveckling, konkurrens och möjliga framtider: En studie om görandet av hållbarhet i regional utvecklingspolitik analyserade hon effekterna av regeringens uppdrag till regionerna att verka för hållbar utveckling.
– Det visade sig att hållbarhet i mångt och mycket blev en formsak – med kunskapsinsatser, formalia och strategier – snarare än att regionerna uppmärksammade målkonflikter som finns och slutade göra ohållbara saker, säger hon.
Hon såg dock också att den politiska styrningen bort från det tidigare mer renodlade tillväxtmålet öppnade dörrar för ett större hållbarhetsengagemang.
– Hållbarhet ses som viktigare i regionerna idag, och det har skett en förflyttning från ett mer begränsat näringslivsfokus till försök att långsiktigt hantera stora samhällsutmaningar.
Läs mer om Johanna Tangnäs tidigare forskning: Hållbarhet blir en formsak när regioner ställer om (på Karlstads universitets webbplats).
