Det finns nu över 250 appar som kan hjälpa dig att ta reda på vilka växter, fåglar, svampar, insekter och fiskar du ser i naturen. Forskare på SLU har studerat artapparna, hur de utvecklas och används. En överraskande upptäckt är de betydande skillnaderna mellan gratisappar och betalappar.
Antalet artappar och nedladdningar har ökat markant efter 2020. Tack var framstegen inom AI har de också blivit mycket bättre på att känna igen arter.
– AI-baserad teknik har verkligen slagit igenom! De första apparna dök upp 2013, och nu finns det många och de används flitigt. I vår studie identifierade vi sammanlagt över 200 miljoner nedladdningar så det är väldigt många som är intresserade, säger Minh-Xuan Truong, forskare på SLU.
Forskarna har sökt systematiskt i appbutiker och på onlineplattformar för att hitta alla relevanta appar, vilka artgrupper de berör, hur de används och bedöms.
En intressant skiljelinje går mellan gratis akademiskt drivna appar, ofta utformade för medborgarforskning, och betalappar. Gratisappar betonar insamling av information om arter och användargemenskap. Kommersiella appar fokuserar på individuell användning och lärande och företagen prioriterar att samla in personlig data för marknadsföring. Betalapparna fick många negativa kommentarer, till skillnad från gratisapparna. Det kan bero på att människor har andra förväntningar när de har betalat för något.
– Båda typerna av appar underlättar dock effektivt artbestämningen och kan främja användarnas engagemang i naturen. Även om de har fundamentalt olika mål och användare påverkar gratis- och betalappar också varandras utveckling på många olika sätt, säger René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU.
Gratisapparna bidrar till globala biodiversitetsdatabaser och forskning om biologisk mångfald, medan betalda appar når en bredare publik, vilket potentiellt ökar miljömedvetenheten i samhället.
– Företagen som utvecklar betalda appar sitter på enorma mängder biodiversitetsdata som inte är tillgängliga för exempelvis naturvård eller offentliga myndigheter. Vi ser fördelar med partnerskap mellan medborgarvetenskapsprogram och stora teknikföretag, men till vilket pris? Kommer dessa företag verkligen att göra biodiversitetsdata tillgängliga eller snarare fokusera på sociala data för att tjäna sina affärsintressen, säger René van der Wal.
Andra intressanta upptäckter var att det fanns så många små appar som hittills haft mycket få nedladdningar (< 5000) och att de flesta apparna fokuserar på växter. Faktum är att ett fåtal av apparna som finns tillgängliga står för hälften av nedladdningarna
Vad händer nu?
– Nu när automatiserade artigenkänningsappar finns och redan används i stor utsträckning, behöver vi fokusera på vad de egentligen gör med sina användare, inklusive vilka relationer de formar med naturen omkring oss, säger Minh-Xuan Truong.
Exploring the landscape of automated species identification apps: Development, promise, and user appraisal, BioScience, Minh-Xuan A Truong, René Van der Wal
René van der Wal
Institutionen för ekologi
rene.van.der.wal@slu.se
Anna Lundmark, Kommunikatör
Institutionen för ekologi, SciFest
anna.lundmark@slu.se
+4618672335