Extremväder leder till en stigande oro för den globala uppvärmningen men också till större polarisering. Det här visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som undersökt hur svenskar reagerar på de stora skogsbränderna 2018.
Det var perfekta förutsättningar för en katastrof. Långvarig torka och extrem värme som sommaren 2018 ledde till enorma bränder i framförallt Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län. Totalt gick omkring 25 000 hektar skog förlorad i lågorna.
- De här var de värsta bränderna i modern tid. Runt om i Sverige blir det här ett uppvaknande; Så här kan framtiden bli om inte klimatförändringarna stoppas. Men inte hos alla, det ska visa sig att många har en helt annan reaktion på bränderna, säger Xiao Hu, som nyligen disputerat vid institutionen för skogsekonomi på SLU.
Det finns ett akut behov av åtgärder för att hindra den globala uppvärmningen. Ändå är det svårt för politiker att få igenom större klimatreformer eftersom det saknas ett brett stöd från allmänheten. Samtidigt finns det forskning som pekar på att de som själva råkar ut för naturkatastrofer reagerar med att bli mer engagerade i klimatfrågor.
- Om det här stämmer så skulle vi sett ett ökat stöd för klimatpolitik efter exempelvis skogsbränderna 2018. Men min forskning tyder på att det inte riktigt stämmer, säger Xiao Hu.
Hon har tittat på hur människors attityder och oro förändras efter sommaren 2018. Till sin hjälp har Xiao Hu använt data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som undersöker vad svenskarna tycker i en rad olika frågor. Där har hon kunnat se att bränderna har påverkan, men inte på det sätt som forskare tidigare trott.
- Klimatoron ökar, men det kopplas inte till hur nära branden personen var. Istället handlar det om hur engagerad personen var i klimatfrågor sedan tidigare, säger Xiao Hu.
Att leva i ett branddrabbat område drev alltså inte på oron för global uppvärmning. Istället var det personens existerande syn på klimatfrågor som avgjorde hur de påverkades av bränderna. Oron ökade kraftigt hos de som redan var engagerade medan den steg lite hos de som inte brydde sig lika mycket om klimatfrågor.
- Åsikterna hos de som var mindre engagerade i klimatfrågor ändrades inte. Skogsbränderna gjorde dem varken mer eller mindre oroliga för global uppvärmning, säger Xiao
Hon ser även att de slutsatser som svenskarna drar av skogsbränderna påverkas av deras politiska åsikter. De som sympatiserar med partier på vänsterkanten är från började mer intresserade av klimatpolitik och blir mer oroliga av bränderna. Medan de till höger inte skattar de här frågorna lika högt och de berörs inte lika mycket av händelserna sommaren 2018.
- Det här leder till en ökad polarisering. Avståndet mellan de som är mer oroade och de som är mindre är oroade för global uppvärmning växer. Det innebär också att det är ännu svårare att få igenom kraftfulla reformer på området eftersom det saknas stöd för det, säger Xiao Hu och fortsätter:
- Mer information om klimatförändringar och dess kopplingen till extremväder verkar inte påverka de som redan är skeptiska till klimatpolitik. För att nå dem behövs förmodligen andra argument.
Xiao Hu har disputerat vid institutionen för skogsekonomi på SLU. Foto: Niklas Storm / SLU
1/1