SLU-nyhet

Ökat upptag av hållbara växtskyddsmedel – möjligheter och utmaningar

Publicerad: 07 maj 2024
Rader av grön mangold i ett växthus.

Klimatförändringar och minskad biodiversitet i kombination med ökade behov av produktion ställer stora krav på växtodlingen världen över. Till detta kommer en önskvärd förflyttning från användningen av traditionella växtskyddsmedel till mer hållbara alternativ. För att lyckas med denna omställning menar en rad forskare att vi behöver påskynda både utveckling och upptag av lågriskämnen för växtskydd, så kallade ”low risk plant protection products (PPP)”, inom samtliga växtodlingssystem.

I en nyligen publicerad artikel tittar Åsa Lankinen från SLU tillsammans med 13 andra forskare närmare på vad som krävs för att snabba på utvecklingen och öka upptaget av mer hållbara växtskyddsmedel. Forskarna tar avstamp i följande dilemma. Slutanvändare och konsumenter efterfrågar mer hållbara växtskyddsmedel, vilket ligger i linje med politiska målsättningar inom EU om att ersätta traditionella motsvarigheter. Dock verkar varken efterfrågan eller den politiska ambitionen få genomslag på marknaden där användningen av hållbara växtskyddsmedel är fortsatt låg i relation till syntetiska bekämpningsmedel. 

Enligt studien är det flera faktorer som påverkar upptaget av hållbara växtskyddsmedel. Forskarna tittar framför allt närmare på politiska, tekniska och administrativa aspekter som hindrar övergången från de traditionella medlen. I studien beskrivs även de utmaningar som finns med att använda befintliga så kallade lågriskämnen för växtskydd och forskarna lyfter fram svenska exempel på utmaningar och lösningar för olika växtodlingssystem.

Policy-utvecklingen inom EU gynnar enligt forskarna utvecklingen och upptaget av hållbara växtskyddsmedel. Processerna för tillstånd och registrering för lågriskämnen för växtskydd håller på att förenklas, särskilt för biologisk bekämpning. Förenklingen kan bidra till ökade investeringar inom agbiotech-sektorn vilket i sin tur kan leda till fler arbetstillfällen och stärkt konkurrenskraft bland dessa bolag. I förlängningen har en sådan utveckling möjligheten att positivt påverka utbudet och upptaget av dessa medel.

Sammanfattningsvis menar forskarna att det krävs gränsöverskridande samarbeten för att påskynda övergången till användning av mer hållbara växtskyddsmedel. De efterfrågar ett nära samarbete mellan forskningen, politiken och praktiken för att möjliggöra förflyttningen från skadliga pesticider till mer hållbara lågriskalternativ. De pekar också på ett antal kunskapsluckor avseende dessa medel. Att optimera effektiviteten i hållbara växtskyddsmedel, att utveckla kunskapen om hur dessa medel bäst appliceras, samt att öka förståelsen för hur dessa medel kan integreras i befintliga växtodlingsstrategier lyfts till exempel fram som viktiga forskningsområden framgent.

Maria Tunberg


Kontaktinformation