När människor beger sig ut i naturen söker de utsikt, vatten, gamla träd samt variation i trädslag och åldrar. De verkar också uppskatta om det finns grillplats eller vindskydd. Däremot var det inte så många som sökte sig till täta skogar, ungskogar eller kalhyggen. Buller var inte heller särskilt populärt. Det har Carl Lehto sett i sitt doktorandprojekt på SLU.
Människor mår bra av att vara ute i naturen och många tycker att det är en viktig del av deras liv. Ändå är det många som inte ägnar sig så mycket åt friluftsliv som de skulle vilja. En viktig orsak är tidsbrist men på andra plats kommer bristen på lämpliga områden i närheten enligt en undersökning från Naturvårdsverket.
– Jag hoppas att min forskning kan användas i planering av städer och naturreservat så att man ser till att människor har natur av bra kvalitet att vistas i, säger Carl Lehto, på institutionen för ekologi.
Carl Lehto har använt data från hela Sverige över platser som människor har besökt för friluftsliv. Det kan handla om allt från kortare promenader till picknick eller att plocka svamp. Det har han sedan kopplat samman med kartdata för att ta reda på vad som är gemensamt för platser som människor väljer, men också vad som utmärker de platser som människor inte har valt. I Umeå gjorde han en mer detaljerad undersökning där människor fick rita ut sina rutter på en karta och också pricka in sina favoritplatser. Där nyttjade han också det faktum att Sverige numera är avskannat med laser från flygplan, vilket gör det möjligt att skapa noggranna 3D-modeller av hur landskapet ser ut.
– Det är lite samma typ av forskning som vi ekologer gör när vi sätter GPS-halsband på älgar för att se hur de använder landskapet, fast här handlar det om människor istället, säger Carl Lehto.
Hans forskning visar att nära 60 procent av friluftslivet ägde rum i städer och tätorter. Det är inte så förvånande eftersom uppemot 90 procent av människorna bor där.
– Det lite mer vardagliga friluftslivet sker oftast ganska nära hemmet, men människor kan också röra sig längre till exempel för att bada eller plocka bär och svamp, som är mer typiska helgaktiviteter, säger Carl.
Grönområden i städerna minskar när det till exempel ska byggas nya bostäder eller annan infrastruktur. Det kommer att göra det ännu svårare för människor att hitta ut i naturen om inte den aspekten tas med i planeringen. Och då är det viktigt att veta vad människor är ute efter. Hur ser den bästa friluftsskogen ut?
Carl Lehtos avhandling visar att stora träd, närheten till vatten och avsaknad av spår efter skogsbruk pekas ut som särskilt viktiga för friluftsliv. En sak som överraskade honom var hur tydligt stigar, vindskydd, grillplatser och annan infrastruktur för rekreation formade var människor begav sig. Buller påverkar också upplevelsen, där människor sökte sig bort från stadens oljud. Resultatet från studierna stämmer väl överens med tidigare forskning på området.
Många naturreservat har bildats både för friluftslivets och den biologiska mångfaldens skull. Målen går ofta hand i hand – till exempel är stora, gamla träd också viktiga för biologisk mångfald. Ett undantag är att skogar som lämnas till fri utveckling som i ett naturreservat kan bli tätare. Det kan både göra det svårare att ta sig fram, men är också är negativt då människor tycks föredra när man kan se långt.
Död ved är viktigt för biologisk mångfald men en del människor kan tycka att det ser skräpigt ut. Carl Lehto tror inte att det är någon allvarlig konflikt mellan friluftsliv och naturvård.
– Attityden till död ved håller på att förändras – färre reagerar negativt på det – kanske på grund av att kunskapen har ökat. Det går ju också att påverka kunskapen. Många kommuner sätter upp informationsskyltar med budskap om att ”död ved lever”, vilket jag tror har en påtaglig effekt, säger Carl Lehto.