SLU Aqua på plats på årets Fiskeforum

Berätta mer om Fiskeforum och hur det kommer sig att ni deltog?

– Konferensen anordnas av aktörer som Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sportfiskarna och en rad andra olika fiskeorganisationer. Konferensen samlar bland annat yrkes- och fritidsfiskare, fisketurismentreprenörer, produkt- och destinationsutvecklare, fiskerättsägare, myndigheter, finansiärer och vetenskapliga rådgivare. Jag var på plats i form av inbjuden talare och som forskare och vetenskaplig rådgivare, berättar Jens.

– Och jag var på plats som inbjuden talare, forskare och representant för Internationella havsforskningsrådet (ICES), fortsätter David.

David, du pratade bland annat om strömmingen i Östersjön. Kan du berätta mer om det?

– Ja, jag var på plats och pratade om strömmingens status i Östersjön och om vad som har hänt med beståndet sedan förra Fiskeforum som ägde rum 2022. Jag var också med i en paneldebatt där många viktiga frågor om strömmingen diskuterades, bland annat sälens påverkan och risk för överfiske av eventuella delpopulationer, berättar David.

Vad har hänt med strömmingsbeståndet sedan 2022?

– Då var bestånden i Bottniska viken och centrala Östersjön på nedgång och låg på referensnivån där fisket bör minskas. Sedan dess har bestånden gått ner ännu mer och 2024 bedöms bestånden med större än 5 % sannolikhet ligga under den kritiska nivån och där rekryteringen försämras och bestånden inte är långsiktigt hållbara, även vid uteblivet fiske. Dessutom har andelen stor fisk i bestånden minskat ytterligare, fortsätter David.

Hur ser du på strömmingsbeståndets framtid?

– Jag är orolig. Risken att strömmingsbestånden inte är långsiktigt hållbara bedöms av ICES nu vara större än 5 % även vid uteblivet fiske, och ändå fortsätter vi fiska. Jag tycker fisket bör minskas drastiskt under en period för att ge bestånden en chans till återhämtning. Det finns många faktorer som påverkar strömmingsbeståndens utveckling utöver själva fisket, exempelvis ökad vattentemperatur och strömmingens tillgång till födoresurser för att nämna några. Fisket är dock en faktor vi snabbt kan påverka direkt just nu.

Jens, på vilket sätt deltog du i konferensen?

– Jag var där i form av inbjuden talare och berättade om tillståndet för kustens rovfiskar och varför det ser ut som det gör. Jag deltog även i en paneldebatt om vad vi bör göra för att förbättra tillståndet för fisken på kusten, säger Jens. 

Så vad bör vi göra?

– Eftersom bestånden av kustfisk är lokala, och att det finns betydande skillnader i påverkanstryck mellan kustområden, finns det sannolikt ingen allmän lösning som fungerar överallt. Istället bör man ha en lokal utgångspunkt i åtgärdsarbetet och försöka förstå vad som fungerar och påverkar i just det specifika kustområdet. Exempel på åtgärder som vi diskuterade var fiskeförbud, skydd av lek och uppväxtområden, jakt och skydd mot säl och skarv, samt restaurering av habitat (både i sötvatten och på kusten). Sen finns ju även den tydliga kopplingen mellan kusten och utsjön i Östersjön och hur kustens system påverkas av hur mycket vi fiskar i utsjön, berättar Jens.

Det går rykten om att kungen var på plats, fick ni träffa honom?

– Inte jag, säger Jens.

– Kungen kom efter lunch på första dagen och höll ett tal samt lyssnade på presentationer och paneldiskussioner, fortsätter David.

Något mer ni vill dela med er av från konferensen?

– Ja, något som var kul var att vi fick njuta av fisk till lunch som man inte äter så ofta, som lake och braxen. Det var även bra diskussioner och bra samtalston, mycket kretsade kring det pelagiska fiskets påverkan på fiskbestånden i utsjön och på kusten i Östersjön. Sen var det även intressanta diskussioner om blåfenad tonfisk efter att Tomas Brodin på SLU höll en finfin presentation, avslutar Jens.