Hållbarhet och innovation i fokus på Mjölkveckan

”En perfekt mötesplats för mjölknördar”

I pauserna gick diskussionerna varma om föreläsningarna och det var många glada återseende och nya möten.

– Jag gillar upplägget med flera korta föredrag för att få neddyk i många saker. Det här är en perfekt mötesplats för oss som är mjölknördar, här finns det tid att gå ner på djupet i mjölkfrågorna, säger Pernilla Olsson från Växa.

– Det här är ett bra ställe att hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen, det kan vara svårt att hitta information annars, men här presenteras allt på samma ställe. Det är skönt att prata med varandra och nätverka, här möter man människor som man annars inte träffar, säger lantbrukaren Hetty Smeenk.

– Det är roligt att få veta vad som är på gång och kul att få ansikten som jag inte träffat i verkligheten tidigare, säger Nilla Henning från Växa.

Anpassningar för klimatutmaningar och resurseffektivitet

Lena-Mari Tamminen från SLU berättade om extremväders konsekvenser för mjölkproduktionen med fokus på utmaningar kopplade till värmestress. Efter en bensträckare berättade Markus Hoffman från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, om de kostnader som den gröna omställningen medför och om de åtgärder som faktiskt har effekt i lantbruket. Nu förs diskussioner med bland annat banker och livsmedelsjättar om hur ändringarna kan genomföras.

Lea Managos som är doktorand på SLU forskar på hur vi kan minska behovet av grundvatten för nötkreatur och om bräckt vatten kan vara ett alternativ vid vattenbrist. Hon visade preliminära resultat där högproducerande mjölkkor erbjöds dricksvatten med salthalter som motsvarade Östersjöns och vad det innebar för kornas fysiologi och produktion. Korna som fick salt i vattnet producerade lite mer mjölk som innehöll lite mindre laktos.

David Parsons från SLU berättade om motståndskraft mot torka hos olika gräs och baljväxtsorter som ingår i vallen, vikten av biologisk mångfald och hur kan man planera vallen för framtidens osäkerheter.  Det är viktigt att en blandning av arter och ännu viktigare att blanda baljväxter, gräs och örter. Torbjörn Lundborg från Växa lyfte vikten av att anpassa och förbättra grovfodret till de olika produktionsinriktningar och förutsättningar som finns ute på mjölkgårdarna. Ett tips som alla kan göra redan nästa år är att ta en skörd till. Det är bra att ha arter med hög smältbarhet, något som är extra viktigt för mjölkkor.

Nilla Nilsdotter-Linde från SLU gav en översikt över EU-projektet Grazing4AgroEcology, ett projekt som vill lyfta intresset för bete i Europa med unga lantbrukare som en viktig målgrupp. Bland annat arrangeras studiebesök där nästa tillfälle är i Irland.

Fika och framtidsperspektiv

Till fika serveras kaffe och chokladkakor samtidigt som deltagarna tar tillfället i akt att fortsätta mingla. Per Edstam från DeLaval och två kollegor är på Mjölkveckan för första gången efter tips från arbetskamrater som deltagit tidigare.

– Det har varit jätteintressant, det är mycket ny information för mig. Det här är inspirerande och jättebra fortbildning för oss, säger Per.

Roger Eriksson arbetar som kommunikatör på Kunskapsnav Animalieproduktion på RISE.

– Det har varit en givande dag och väldigt intressant med hållbarhetsperspektivet, jag tyckte att det var särskilt spännande med David Parssons föredrag om vallen. Överlag är det mycket kunskap här som vi på RISE kan vara med och förpacka och förmedla, säger Roger.

Nya innovationer för att driva lantbruket framåt

Kunskapsnavet Animalieproduktion sammanställer aktuell forskning och gör den tillgänglig för lantbrukare och rådgivare. Emma Olsson berättade om en ny kunskapsbank, med lansering 2025, som är under uppbyggnad där man ska kunna hitta det allra senaste. Det kommer vara kvalitetssäkrat, uppdaterat och lätt att söka. Vera Söderberg berättade om företaget Agronod som finansieras av Jordbruksverket. Agronod bygger en plattform där svenska lantbrukare och branschaktörer enkelt och säkert kan dela lantbruksdata.

Tomas Klingström talade om SLU:s infrastruktur för kodata, Gigacow, som bedriver storskalig insamling av data från utrustning på mjölkgårdar. Sigrid Agenäs tog vid och berättade om SustAinimal som vill sammanföra många olika kompetenser och vara en arena för de riktigt komplicerade frågorna kring djurens roll. De utbildar doktorander, driver forskningsprojekt har living labs och håller i seminarier.

Mjölkveckans konferensdag avslutades med en paneldiskussion ledd av Malin von Essen om hur vi jobbar framåt för att stärka den svenska mjölkproduktionen.

– Vi har fortfarande många utmaningar, vi får inte luta åt bakåt oavsett om det rör djurhälsa eller avkastning. Vi måste hitta nya innovationer för att driva lantbruket framåt, sa Vera Söderberg.

– Sverige är ett högkostnadsland med höga kostnader och högkvalitet. En viktig fråga är hur vi kan använda tekniken för övervakning för effektiv produktion som gynnar mångfald och resiliens, säger Tomas Klingström.

Webbinarier om hälsa, utfodring och digitalisering

Den 25 november gavs webbinarier om klövverkningsmetoder, hälta hos mjölkkor och utfodring med högfettshavre. Här fick deltagarna ta del av jakten på den optimala klövverkningsmetoden som presenterades av Frida Åkerström (Växa och SLU). Anna Leclerq, doktorand på SLU, talade om hur man tidigt kan upptäcka hälta hos mjölkkor.

Mohammad Ramin berättade om forskning kring högfettshavre och tillsats av Bovaer® som kan minska metanutsläppet hos svenska mjölkkor. Med danska miljöregler är det nu lönsamt att utfodra med Bovaer®. Josef Dahlberg från SLU berättade om spenskador hos svenska mjölkkor och olika behandlingsstrategier. Niclas Högberg, även han från SLU, höll mjölkveckans sista webbinarium om digitalisering och sensorsystem i mjölkproduktionen.

– Det känns otroligt roligt att ha fått förtroendet att arrangera Mjölkveckan! Det har varit intensivt, men väldigt spännande att hålla i det här arrangemanget för första gången. Konferensdagen har innehållit så många spännande möten och diskussioner, avslutar arrangören Rebecca Danielsson.