Nyhet

Takväxthus – En väg framåt för urban matproduktion i Sverige?

Publicerad: 31 oktober 2024
Några personer går i ett stort växthus. Foto.

Takväxthus kan bidra med färska, lokalproducerade livsmedel samtidigt som de optimerar markanvändningen och är energieffektiva. Idag finns det inga storskaliga anläggningar i Skandinavien men skulle det kunna vara en möjlighet? Det undersöktes i ett tvärvetenskapligt samarbete vid SLU. "Att arbeta tvärvetenskapligt har fungerat väldigt bra och varit en positiv erfarenhet fylld av lärande och utbyte", säger projektledaren Marie-Claude Dubois.

Takväxthus är ett koncept som gör att vi kan producera livsmedel i stadslandskapet, något som minskar transporter, ökar livsmedelssäkerheten, skapar jobb och öppnar möjligheter för effektiv återvinning av värme, vatten och näringsämnen från stadsmiljöer. Om de utformas korrekt kan de även bidra till att minska överhettning I urbana miljöer.

– I USA, Kanada, Belgien och Tyskland har takväxthus funnits i mer än två decennier. För att takväxthusteknik ska kunna bli verklighet i Sverige är det nödvändigt att undersöka fördelarna, riskerna och utmaningarna med tekniken i Sverige med vårt klimat, jordbruk och samhälle. I ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete gjorde vi just det under ett år, säger Marie-Claude Dubois, universitetslektor vid institutionen för biosystem och teknologi vid SLU samt professor vid Lunds universitet vid Tekniska fakulteten.

Livsmedelssäkerhet genom jordbruk i stadsmiljö

Projektet kallades “Food production and food security through agritecture: Interdisciplinary group on rooftop greenhouse technology” och startade 2023 som en del av Interdisciplinary Academy (IDA) vid SLU.

Fördelarna med takhusväxthus är många. Det finns till exempel en möjlighet att minska utsläppen från livsmedelstransporter som motsvarar en femtedel av utsläppen från livsmedelssystemen. Takhusväxthus har en högre avkastning än traditionell odling på mark, delvis tack vare året-runt-odling i en skyddad växthusmiljö.

– Dessutom kan byggnaden som har växthuset på taket minska sin energianvändning, och vattenförbrukningen minskar genom att man samlar in vatten från växthustaket. I ett kontrollerat växthussystem behövs inga kemiska bekämpningsmedel. Ren och näringsrik mat produceras nära konsumenten, vilket minskar matsvinnet eftersom skörden bara sker när frukterna eller grönsakerna är mogna. Dessutom kan projekten vara värdefulla för sammanhållningen i samhället genom att de ofta innehåller utbildning och möten, säger Marie-Claude.

– En fjärdedel av stadens mark finns på tak och idag är den outnyttjad. Takväxthus är ett utmärkt sätt att optimera markanvändningen. Om växthuset har ett bra solskyddssystem kan värmen reflekteras ut i atmosfären, vilket minskar värmeproblemen i städer, fortsätter Marie-Claude.

Att navigera byggregler

Det finns naturligtvis även utmaningar med takväxthus.

– Investeringen är betydligt högre än för ett växthus på marken. Här behövs hiss och trappor och fler strukturella element än i vanliga växthus eftersom de måste uppfylla vanliga byggregler. Det kan vara svårt att navigera i stadsbyggnadsregler, men med stöd från kommunen är det möjligt att förhandla och komma överens. Ljusföroreningar nära boenden kan hanteras med mörkläggningsgardiner och tidsstyrning av växthusbelysningen.

– I Sverige är de flesta tak i stadskärnan inte platta. Därför finns kanske mer potential i områden i utkanten av städerna som har många lagerlokaler. Vissa byggnader har strukturella begränsningar och skulle kanske behöva förstärkas, men växthusens vikt är sällan det största problemet.

Mycket användbart att besöka riktiga projekt

Projektgruppen hade digitala möten varje vecka och träffades en dag varje månad på Campus Ultuna i Uppsala.

– Projektet hade många resultat, till exempel håller vi på att skriva en bok om takväxthus, och vi har bildat ett nytt nätverk. Vi har kontakt med flera organisationer, och en doktorand som ska forska om takväxthus har precis börjat. Projektet väckte en del intresse i media, jag blev intervjuad av TV4 och en hel del nyhetsartiklar har skrivits om projektet.

Gruppen gjorde en studieresa till takväxthus i Tyskland och Belgien.

– Det var väldigt värdefullt att besöka verkliga projekt. I Tyskland såg vi en välfungerande byggnad ledd av ingenjörer. Designen var både snygg och effektiv, men matproduktionen var inte i fokus. Det fanns faktiskt väldigt lite produktion, som om de glömt att de var det som var hela poängen. Kanske borde projektledaren inte vara ingenjör…

– I Agrotopia i Belgien besökte vi ett imponerande forskningscenter inom hortikultur med stor livsmedelsproduktion och en vacker byggnad. Byggnaden hade dock problem med överhettning, vilket gjorde att vi förstod behovet av lämpligt solskydd. Här var det för mycket glas. Projektet fokuserade på trädgårdsodling och leddes ur ett trädgårdsodlingsperspektiv, men ingenjörskunskapen saknades. Beroende på vem som leder projektet blir resultatet olika. Detta understryker verkligen vikten av att arbeta tvärvetenskapligt!

Stor innovationskraft i mindre städer

IDA-projektet gav forskarna det underlag de behövde för att starta ett konkret projekt i Motala tillsammans med Bostadsstiftelsen Platen.

– Vi har också inlett diskussioner med ett företag om att utveckla ett projekt i Malmö, men det är fortfarande i ett tidigt skede. Jag tror att takväxthustekniken är särskilt relevant för större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Men vi är glada att få starta ett pilotprojekt med Motala. Ibland är människor i mindre städer förvånansvärt innovativa och villiga att ta risker!

– Många har kontaktat oss, till exempel Skanska, men vi skulle också behöva ha några representanter från städerna med för att kunna driva det här framåt. Vi har inte haft så mycket tid för det än, men vi fortsätter att knyta kontakter.

En möjlighet att fokusera på samtal

Hur var det att arbeta med andra forskare från olika discipliner?

– Att arbeta i ett tvärvetenskapligt projekt har fungerat väldigt bra och varit en positiv erfarenhet fylld av lärande och utbyte. Som en bonus har vi blivit vänner med varandra!

– Ibland var det svårt att börja med ett blankt blad. Vi var tvungna att skapa en arbetsplan, men blev sen stoppade lite av ledarna, som ville att vi skulle fokusera på tvärvetenskapliga samtal, inte på att vara ultraproduktiva. Personligen tyckte jag att det var svårt, jag behöver en handlingsplan för att kunna gå framåt som i vilket externt finansierat forskningsprojekt som helst. Men i slutändan gav det oss en möjlighet att fokusera på samtalen utan att behöva rusa in och vara produktiva. Det gav oss lite andrum, vilket vi normalt inte har i externt finansierade forskningsprojekt. Vi hade tid att tänka för en gångs skull, vilket jag är tacksam för.

Viktig information fångas upp med människor från olika bakgrunder

Vilka är fördelarna med att arbeta tvärvetenskapligt?

– Man fångar upp viss information som är avgörande för projektet och som annars kanske missats. Ett exempel är kopplingen mellan naturlig ventilation och växtskydd eller mellan ljusföroreningar och projektets geografiska läge.

– Alla dessa element är viktiga och sammanlänkade, men om man bara utgår från ett ingenjörsperspektiv kommer vissa aspekter att saknas. Affärsmodellen är avgörande. Vi tenderar att fokusera för mycket på byggnaden och för lite på vad takväxthuset ska producera, för vem och hur produkten ska distribueras.

Gör en arbetsplan med utrymme för reflektion

Har Marie-Claude några tips till andra forskare som vill arbeta tvärvetenskapligt?

– Ja, ge utrymme tidsmässigt för diskussioner. Gör en arbetsplan men lämna plats för reflektion. Välj personer som är villiga att samarbeta och är öppna med varandra. Ha en vänlig attityd. Och planera för en studieresa – den bidrog verkligen till att sammanföra gruppen, och det var roligt att ha den att se fram emot tillsammans.

Fakta:

De här SLU-forskarna medverkade i projektet Food production and food security through agritecture: Interdisciplinary group on rooftop greenhouse technology:

  • Marie-Claude Dubois, Institutionen för biosystem och teknologi
  • Karl-Johan Bergstrand, Institutionen för biosystem och teknologi
  • Sara Spendrup, Institutionen för människa och samhälle
  • Tobias Emilsson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
  • Paul B Becher, Institutionen för växtskyddsbiologi
  • Anders Larsolle, Institutionen för energi och teknik

Interdisciplinary Academy (IDA) vid SLU inrättades 2022 av NJ-fakulteten och SLU Future Food, med syftet att bygga upp en långsiktig organisation för utveckling av mång- och tvärvetenskaplig forskning vid SLU. Under 2025 och 2026 drivs IDA av SLU Future Food tillsammans med SLU Urban Future. Inspiration har hämtats från Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet och erfarenhet har också hämtats från Framtidslabbet vid SLU. Målsättningen är att IDA ska leda till att öka intresset för tvärvetenskapligt forskningsarbete vid SLU, stärka förmågan att bearbeta forskningsfrågor ur ett mång- och tvärdisciplinärt perspektiv samt underlätta för samarbeten mellan SLU:s olika institutioner inom ramen för satsningar på mång- och tvärvetenskap. Den framtida utvecklingen av IDA sker i dialog med SLU:s övriga framtidsplattformar och SLU Global.


Kontaktinformation

Porträttfoto av en kvinna.

Marie-Claude Dubois
Universitetslektor vid institutionen för biosystem och teknologi
Telefon: 040-41 50 35
E-post: marie.claude.dubois@slu.se