Svenska artprojektet samlade nyligen forskare från 14 finansierade forskningsprojekt för att diskutera aktuella resultat, möjligheter och utmaningar inom taxonomi och systematik. Det gemensamma målet är förbättrad kunskap om Sveriges mindre kända arter.
Taxonomi och systematik handlar om att beskriva, namnge och klassificera organismer, samt härleda deras evolutionära släktskap. Nyligen anordnade SLU Artdatabanken en träff i Uppsala för Svenska artprojektets aktiva forskare – en chans för taxonomer och systematiker från olika delar av landet att samlas. Forskarna presenterade här sina pågående projekt och diskuterade både praktiska utmaningar och teoretiska frågeställningar.
Björndjur och vridvingar
Bland de arbeten som lyftes fram fokuserade ett på vridvingar (en grupp små parasitiska insekter). En familj av vridvingar parasiterar särskilt på bin, och här använder forskare museisamlingar av värddjuret för att lära sig mer om parasiten. I artbestämningen kan forskarna kombinera DNA-information med morfometri, det vill säga mått på anatomiska karaktärer. Ett annat forskningsprojekt studerar björndjur, mikroskopiska djur som är kända för sin extrema tålighet. Björndjurens ägg är viktiga hjälpmedel för artbestämning, något som kan vara mycket svårt vid studier av de vuxna individerna.
Nomenklatur och parallella taxonomier – hur ska nya arter namnges?
Ett viktigt ämne var nomenklatur, det vill säga regler för hur nya arter ska namnges. Inom mykologi (läran om svampar) diskuterar forskarna om DNA-sekvenser kan användas som typ för arter istället för en fysisk svamp. Andra funderingar rör om ett jordprov kan användas som typ för att beskriva en ny svampart. Ett annat ämne som väckte intresse var uppkomsten av parallella taxonomier, där vissa forskare studerar jäststadierna av svampar medan andra fokuserar på deras sexuella stadier. Detta kan leda till att samma art får olika vetenskapliga namn beroende på vilket utvecklingsstadium som undersöks.
Gemensamma utmaningar och kreativa lösningar
Att besvara frågan ”Hur många arter finns det?” är inte alltid helt enkelt, och särskilt svårt blir det när hänsyn ska tas till arter som är väldigt ovanliga. Hur vet vi att vi hittat dem? Oavsett vilken organismgrupp som omfattas så finns många gemensamma utmaningar och frågeställningar för artprojektets forskare. Deltagarna betonade vikten av samarbeten och ökat nyttjande av museisamlingar, avancerade analysmetoder och laboratorietekniker.
Sammanlagt medverkade 17 forskare från 14 olika projekt. På plats fanns också SLU Artatabankens forskningskansli för Svenska artprojektet. Foto: Anton Nyström
