Nyhet

Miljonregn över ny fjärilsforskare: ”Okänd värld att upptäcka”

Publicerad: 21 oktober 2024
Mariana Braga och Fjäril

SLU-forskaren Mariana Braga har tilldelats över 34 miljoner i två olika utlysningar. Pengarna kommer gå till insamling av data och expeditioner till regnskog för att utforska tropiska fjärilar som forskarna vet väldigt lite om.

Global uppvärmning, urbanisering och miljöförstörelse förändrar snabbt livsmiljöerna för många fjärilar som riskerar att bli utrotade.

- Om fjärilarna försvinner förlorar vi de ekosystemtjänster, exempelvis pollinering, som de står för, säger Mariana Braga och fortsätter:

- Men det här är också en etisk fråga – vi orsakar de här förändringarna och måste försöka bevara fjärilarna. Men det svaga kunskapsläget gör arbetet med bevarandeinsatser svårt.

Nästan alla fjärilsarter i världen finns i tropikerna och vi vet mycket lite om dem.

- Här finns en nästan okänd värld att upptäcka, säger Mariana Braga.

Vid årsskiftet blir hon biträdande universitetslektor vid SLU. Nyligen stod det klart att hon tilldelats två stora forskningsstöd, ett svenskt och ett europeiskt, för två omfattande projekt om 17 miljoner kronor vardera. Pengarna ska gå till att forska på fjärilar och vilka värdväxter de behöver.

- Det här är de växter som fjärilslarver lever på. De äter bladen på värdväxten tills de förvandlas till puppor. Vi tror nämligen att vissa fjärilar är väldigt kräsna och kräver vissa sorters värdväxter för att lägga ägg. Utan rätt växt blir det inga fjärilslarver, berättar Mariana Braga.

Kräsna insekter

De tropiska fjärilarna tros generellt vara mer specifika med vad de anser duger till värdväxt. Detta kan också göra fjärlisarterna mer sårbara när miljöerna de lever i omvandlas. Men det här är bara ett antagande forskarna gör eftersom den samlade kunskapen om de tropiska fjärilarna fortfarande är begränsad.

Mariana Bragas arbete börjar framför datorn. Hon hämtar data kring de olika fjärilsarterna och vad som är känt kring deras val av värdväxter. Sedan jämförs det med närbesläktade arter och så låter hon datan göra jobbet. Det ger förutsägelser kring vilka växter som fjärilarna kan tänkas gilla, men sen måste det testas mot verkligheten – i Brasilien.

- Vi kommer observera fjärilar i regnskogen, samla in dem och värdväxter och ta dem till ett labb i Campinas. Där kommer vi få se om förutsägelserna stämmer. Vilka fjärilar klarar att livnära sig på vilka växter?

Med svaret hoppas Mariana Braga få bort en vit fläck på kunskapskartan och bidra till att de som jobbar med att bevara fjärilar har större chans att lyckas. 

I sitt andra projekt kommer Mariana Braga jobba med så kallas data driven life science. Alltså att hon med hjälp av data försöker förstå naturen bättre. I det här fallet handlar det om att ta fram metoder och tekniker som kan användas av fler.  Men också att förutspå var fjärilarna kommer vara i framtiden.

- När klimatet blir varmare så tror vi att fjärilarna och värdväxterna kommer dyka upp på nya ställen. Men kommer de att mötas? Eller kommer fjärilarna tvingas hitta nya värdväxter, alternativt försvinna? Det försöker vi förutspå.

Fakta:

Mariana Bragas tjänst på SLU bekostas av DDLS-programmet (Data Driven Life Science). Det får hon 17 miljoner kronor för. Projektet pågår i fem år.

Det andra forskningsstödet kommer från Europeiska forskningsrådet. Då handlar det om 1.5 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär 17 miljoner kronor. Projektets akronym är SPECTRO och har titeln "Causes and consequences of higher host specialisation in the tropics – the role of ecological and evolutionary processes, and of data bias”. Projektet ska pågå i fem år.