Flera fördelar med djupare nedbrukning av gödsel

Det är välkänt att gödsling kommer med en rad negativa effekter, samtidigt som det är en nödvändighet för att kunna producera en tillräcklig skörd. Uppskattningsvis överstiger 85 procent av jordbruksmarken i Europa EU:s tröskelvärden för läckage av kväve till vattendrag och atmosfären. Det riskerar bland annat att förorena vårt dricksvatten och bidra till övergödning i havet vilket skadar ekosystemen. Gödsling orsakar även ökade utsläpp av lustgas som späder på växthusgaseffekten.

Svenska lantbrukare gödslar i regel på ett markdjup om ungefär sju centimeter. Doktoranden Katrin Rychel har undersökt vad som händer med grödans kväveupptag om man ökar gödslingsdjupet i marken från sju centimeter till 20 centimeter.

-Grödornas upptag av kväve ökade betydligt i marker med djupare nedbrukning av gödsel, och med det ökade också grödornas tillväxt. Det beror delvis på att grödornas rötter söker sig djupare ner i marken när näringsämnen från gödslingen befinner sig där.  

Minskar utsläppen av lustgas och metan

I arbetet med avhandlingen har Katrin Rychel studerat marker i Uppsala mellan 2016 och 2021. Tre olika experiment har utförts, varav ett i fält, ett i semi-kontrollerad miljö (en mix av labb- och fältundersökningar) och ett på labb.

-Vi kunde se att utsläppen av både lustgas och metan minskade kraftigt, men vi vet ännu inte exakt hur detta kommer sig. Koncentrationer av näringsämnen, som till exempel kvävegödsel, i marken har en betydande effekt på markorganismerna och de processer som påverkar utsläpp och upptag av växthusgaser som lustgas och metan. Det vi behöver göra nu är att koppla dessa processer till markorganismernas sammansättning i de olika markdjupen för att bättre förstå varför utsläppen av lustgas och metan minskade.

Metan och lustgas är mycket kraftigare växthusgaser än koldioxid, vilket gör dem extra intressanta ur klimatsynpunkt. Om lantbruket kan bidra till minskade utsläpp av dessa gaser är mycket vunnet, menar Katrin Rychel.

Kan rädda skörden från torka

Under torkan 2018 upptäckte Katrin Rychel att djupare nedbrukning av gödsel tycks gynna kväve- och vattenupptaget i grödorna även under torra perioder. Också skörden påverkades positivt.

-Djupare ner i marken är jorden fuktigare och näringsämnen kan vara mer tillgängliga för grödorna än vid markytan, särskilt under torka. När gödsel dessutom brukas ned i de djupare marklagren blir det enklare för grödorna att ta upp näringsämnen och vatten. Det beror på att rötterna söker sig till de fuktiga och näringsrika områdena i jorden. På så sätt gör djupare nedbrukning av gödsel att grödorna blir mer motståndskraftiga för höga temperaturer och uteblivet regn.

Djupare nedbrukning av gödsel visade sig vara den mest effektiva strategin för ökat kväveupptag i grödor och därmed ökad skörd i samband med torka. I sina experiment kunde Katrin Rychel se att skörden ökade med 23 procent för marker med djup nedbrukning av gödsel jämfört med marker med ytlig gödsling under torkan 2018.

-Nu när torka är ett allt vanligare fenomen här uppe i norra Europa så kan det vara värt att testa att bruka ned gödseln djupare än sju centimeter. Kanske kan det göra att skörden klarar sig undan de största skadorna, avslutar Katrin Rychel.