Utvinna bioenergi från skogen – vad snackar alla om?

Vad bränner vi?

Biobränslen stod år 2020 för 141 TWh vilket motsvarar 40 procent av den totala energianvändningen. Av det som bränns kommer det mesta från skogen och är sånt som blivit kvar efter en skogsavverkning, det som blir över inom skogsindustrin och träprodukter som vi själva kastat.

De restprodukter som kommer från skogen är främst grenar och toppar (grot) från slutavverkningar samt stamved av låg kvalitet och bränns främst i fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk samt i våra egna kaminer hemma.

Restprodukterna från skogsindustrin utgörs främst av bark, det som blir över från pappersmassatillverkning samt träspill som sågspån. De används främst av skogsindustrin själva till att driva exempelvis pappersbruk, men förädlas också - t.ex. till pellets. Ur svartluten som är en restprodukt vid pappersmassatillverkning går det att utvinna lignin som kan användas i till exempel biobaserade plaster, samt tallolja som kan användas i biodrivmedel och en mängd olika produkter såsom färger, lim och tvättmedel.  

Träprodukter som vi själva kastat, returträ, används i nya produkter som spånskivor eller blir till energi i främst värme- eller kraftvärmeverk.

Användningen av biobränslen är både störst i, och ökar framförallt inom, industri- och transportsektorn. Uttaget av bioenergi från skogen kan öka inom ramen för ett hållbart skogsbruk, främst från avverkningsrester från gallring och röjning samt stubbar. Uttaget begränsas dock av ekonomiska faktorer som transportavstånd och kostnaden för uttaget samt ekologiska faktorer som brist på död ved som är habitat för många arter.

Hur räknar vi utsläppen från det som bränns?

Klimatpåverkan från fossila bränslen räknas direkt vid utsläppskällan, exempelvis avgasröret på bilen men så är inte fallet med bioenergins utsläpp. Bioenergins klimatpåverkan ingår i markanvändningssektorn (s.k. LULUCF) och beräknas redan när biomassan tas ut från skogen genom att titta på hur kollagret i skogen förändras över tid. Ökar det inlagrade kolet så sker en kolinbindning och minskar lagret så är det ett utsläpp. Det innebär att om vi skulle räkna utsläppen även vid förbränning - som när ett träd av dålig kvalitet bränns vid ett kraftvärmeverk - så skulle det räknas två gånger, både när det tas ut ur skogen och när det förbränns.

Hur klimatsmart är det att bränna?

En del forskning säger att det är klimatsmart att använda restprodukter från skog om de ersätter fossila produkter. Mycket av det som annars blivit kvar i skogen hade börjat förmultna och avge koldioxid inom 10–20 år och i Sverige är det möjligt att ta ut mer avverkningsrester från skogen på ett hållbart sätt.  Väger vi de negativa konsekvenserna av ett ökat uttag på exempelvis den biologiska mångfalden så är dessa små jämfört med själva avverkningen. Det går att kompensera genom att istället lämna rester från lövträd, göra högstubbar och lämna trädgrupper.

Vad är egentligen Fit for 55?

Europeiska kommissionens lagstiftningspaket Fit for 55 syftar till att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % år 2030 jämfört med år 1990. En viktig del i detta är att öka andelen förnybar energi genom Förnybarhetsdirektivet. Det omförhandlades i mars 2023 och sätter högre mål för EU:s medlemsstater. Det ger också hållbarhetskriterier för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Hållbart biobränsle från skogen avser då grot men inte stubbar och enbart stamved som inte kan användas i mer långlivade produkter. Att träddelar ska användas i så långlivade produkter som möjligt i första hand kallas för kaskadprincipen. Målet är att lagra kol i produkter så länge som möjligt och att ersätta fossila produkter med förnybara.

Förnybarhetsdirektivet innebär att svenska värme- och kraftvärmeverk kan fortsätta använda skogliga biobränsle och att skogsägarna kan fortsätta sälja GROT och lågkvalitativ stamved som biobränsle.