SLU-nyhet

Från det minsta till det största och allt däremellan

Publicerad: 08 mars 2023
Porträtt av en man i halvfigur. Foto.

Ny på CBM: Jan Plue. Växtekolog, tillika landskapsekolog och historisk ekolog. I januari 2023 började Jan Plue vid CBM, och kommer att arbeta med ett flertal olika forskningsprojekt. I fokus för det mesta av forskningen finns frågan om genetisk mångfald i fragmenterade landskap.

I ett av projekten kommer Jan Plue leda en grupp som tittar på gullviva som indikator för hur ett landskap mår. Det ingår i ett stort Formasfinansiserat Biodiversa-projekt* kallat Funcnet, som startar nu till våren 2023, med forskningspartners i Belgien, Tjeckien, Estland, och Tyskland.

- I mitt delprojekt ska vi titta på både pollinatörer och växter, men zooma in särskilt på växten gullviva (Primula veris), berättar Jan Plue.

Varför just gullvivan är en bra modellart är bland annat för att den blommar tidigt, och därför har ganska avgränsade pollinatörssamhällen.

- Det intressanta med gullvivan är också att den har två typer av blommor, lätt åtskiljbara, vilket är en genetisk mekanism för att förenkla att den blir korsbefruktad. I välmående populationer ska det vara ungefär hälften av vardera sortens blommor. När det förhållandet skiftar ser man lätt att det är något som är fel.

Så mycket som en fjärdedel av EU:s landområden är skyddade, men trots det fortsätter arter minska och ekosystemens funktioner förstöras. Det har att göra med att arternas habitat förstörs men också hur de kan röra sig och spridas mellan olika platser – det som brukar kallas konnektivitet i landskapet. Det kan vara viktigt att förstå hur den genetiska mångfalden påverkas av fragmentering och förlorad konnektivitet. I projektet Funcnet vill man ta reda på mer om detta, för att i slutändan kunna presentera verktyg för att kunna vidmakthålla funktionella och hållbara nivåer av biodiversitet i landskapet.

Kromosomer och utdöenderisk

Kan man använda växters genetiska sammansättning för att förutse om de riskerar att dö ut? Antalet kromosomer i en växt är relativt enkelt att undersöka, men det har hittills inte använts så mycket i kopplingen till forskning om populationers risk för utdöende.

I ytterligare ett Formasfinansierat forskningsprojekt (”Is Ploidy a Simple Predictor of Future Plant Species Extinctions?”) ska Jan Plue testa hur variationen i antalet kromosomer (kallat ploiditet) påverkar genetiska processer och andra egenskaper i växter, vilket i sin tur kan påverka den biologiska mångfalden. Det handlar om att kunna förutse utdöenderisk för olika arter – vilket kan göra det möjligt för samhället att agera innan det är för sent.

Infrastrukturekologi

Utöver dessa projekt kommer Jan Plue att jobba med olika frågor om infrastrukturekologi inom programmet Triekol, bland annat med invasiva arter i projektet Triias.

 

* Om Biodiversa+

Biodiversa+ är ett europeiskt partnerskap för biologisk mångfald, utvecklat av bland annat Europeiska kommissionen. Syftet är att föra samman forskning, politik och praktik för att nå varaktig förändring och hållbarhet för biologisk mångfald.

Forskargrupper bjuds in att bilda transnationella forskningskonsortier med behöriga forskningspartners från minst 3 olika länder som deltar i ansökan och som begär stöd från minst tre olika finansieringsorganisationer (inklusive minst två olika från  EU:s medlemsstater eller associerade EU-länder).

Jan Plue arbetar med ett projekt inom Biodiversa+ som heter: Improving the Functional Connectivity of Grassland Networks for Plant-Pollinator Interactions (FuncNet) 2023-2026.

 


Kontaktinformation