Stående ovationer och proffsig representation när forskare från SLU Aqua deltog i Otolitsymposiet i Chile i oktober

For English, please change language at the top of the page.

På plats fanns Allen Andrews, Michelle von Ehr, Yvette Heimbrand, Anneli Hilvarsson, Marju Kaljuste, Karin Limburg, Jennie Strömquist och Rickard Yngwe - samtliga från institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Tillsammans bidrog forskarskaran med 6 muntliga presentationer och 6 postrar. Karin Limburg och Yvette Heimbrand var bland annat med och organiserade en workshop om kemiska analysmetoder för otoliter och Annelie Hilvarsson hade en workshop om ICES SmartDots. Yvette och Karin fick dessutom äran att var och en stå med i programhäftet 17 gånger, vilket var mer än någon annan. Yvettes forskning, som påvisar att otolitkemisk åldersbestämning på torsk från Östersjön är möjligt även när årsringarna på otoliterna är oklara och svårtolkade, var något som var en höjdpunkt under en av huvudföreläsningarna. Sedan blev det stående ovationer för en av forskarna. Mer om det får du läsa lite längre ner. Först ska vi ta tillfället i akt och lära oss mer om otoliter.

Otoliternas betydelse

Information om åldersstrukturen hos en fiskpopulation är mycket viktigt vid beståndsuppskattning. I fiskens huvud finns små kalkstrukturer som kallas otoliter (bokstavligen "öronstenar") och i takt med att fisken växer bildas tillväxtzoner i otoliten och som används för att uppskatta fiskens ålder och tillväxthastighet. För 30 år sedan samlades fiskeriforskare för att diskutera hur otoliter kunde förbättra beståndsuppskattningsmodeller och även om detta fortfarande har grundläggande betydelse har otolitforskningen nu expanderat i många olika riktningar som involverar flera discipliner.

Otoliter består främst av kristaller av kalciumkarbonat i ett skirt nätverk av proteiner och forskare har upptäckt att bildandet av dessa biomineraler är mycket komplext. Denna komplexitet ger oss insikt i många processer som äger rum under en fisks livstid. Till exempel kan vi spåra migrationsbeteende, ungefär vilken salthalt och temperatur fisken har upplevt och till och med om den utsattes för syrebrist. Dessutom påvisar ny forskning att otoliter kan fungera som bioindikatorer och att inlagrade spårämnen kan reflektera fiskens metaboliska status och hur det relaterar till de stressfaktorer som klimatförändringarna orsakar. Genom att använda säsongsmässiga variationer i upptaget av spårämnen i tillväxtzonerna i otoliterna är det möjligt att tidsbestämma exakt vilket levnadsår – och ofta kalenderåret – som något inträffade.

Otolitkemi har väckt forskarnas intresse på nytt

Det har också väckts ett nytt intresse för otolitkemi som relaterar till fiskens fysiologi, oavsett om det är metabolism enligt ovan, reproduktionsstatus eller hälsoeffekter av parasiter, för att nämna några exempel. Dessa insikter, både miljömässiga och fysiologiska, berättar inte bara om fisken, utan reflekterar även miljöförhållandena. Det är då möjligt att förstå större processer inom ekosystem och trender över tid som fiskar upplever, och genom att undersöka spårämnena och tillväxtringarna, säga något om hur fiskar klarar sig när miljön förändras.

Vi närmar oss en bättre förståelse för ”fiskarnas hemliga liv”

Vetenskapen om otoliter fortsätter att utvecklas. För varje ny upptäckt kommer vi närmare en bättre förståelse av så många aspekter av "fiskarnas hemliga liv". Förutom att kunna uttala oss om nuet från nyligen fångade fiskar, kan historiska och arkeologiska prover informera oss om det förflutna, och det vi lär oss kan även hjälpa oss att förstå de troliga framtida effekterna av klimatförändringar.

Stående ovationer när Karin Limburg fick pris

Ytterligare en höjdpunkt under otolitsymposiet i Chile var när Karin Limburg fick ta emot priset “Distinguished career award” för hennes framstående forskning och värdefulla insatser inom otolitforskning. Karin firades med stående ovationer från hela publiken.