SLU-nyhet

SLU:s förtjänstmedaljer 2022 till Blokhuis, Garcia-Gil och Bertram

Publicerad: 26 september 2022

Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Harry Blokhuis. Förtjänstmedaljen i guld går till forskare Rosario Garcia-Gil, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Michael Bertram. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 8 oktober.

De ämnen som årets medaljörer i huvudsak arbetar med är djurvälfärd, skogsgenetik samt hur vilda djur påverkas av kemikalier i miljön. Årets mottagare har det gemensamt att de alla har utbildats vid utländska universitet och har gjort förtjänstfulla insatser sedan de rekryterades till SLU. Harry Blokhuis är verksam vid inst. för husdjurens miljö och hälsa i Uppsala, Rosario Garcia-Gil vid inst. för skoglig genetik och växtfysiologi i Umeå och Michael Bertram vid inst. för vilt, fisk och miljö i Umeå.

Porträtt: Harry Blokhuis (foto: Jenny Svennås-Gillner); Rosario Garcia-Gil (foto: Andreas Palmén); Michael Bertram (foto: Steve Morton).

Från vänster: Harry Blokhuis (foto: Jenny Svennås-Gillner); Rosario Garcia-Gil (foto: Andreas Palmén); Michael Bertram (foto: Steve Morton).

SLU:s stora förtjänstmedalj tilldelas professor Harry Blokhuis

Harry Blokhuis är sedan 2007 professor i etologi (läran om djurs beteenden) vid SLU. Han har under sin karriär gjort omfattande och internationellt mycket högt ansedda insatser inom området etologi, med fokus på djurvälfärd. Hans forskning, som har utmynnat i över 300 vetenskapliga artiklar, har varit originell, nydanande och högkvalitativ. Som koordinator för en rad stora projekt har han bidragit till att skapa bestående internationella nätverk med forskare, beslutsfattare och andra intressenter i Europa och den övriga världen.

Harry Blokhuis är utbildad vid Agricultural University Wageningen i Nederländerna. Han har en magisterexamen i husdjursvetenskap, med inriktning mot tillämpad etologi och djurfysiologi, och disputerade med en avhandling om fjäderplockning hos fjäderfä. Åren vid Wageningen gjorde honom medveten om hur viktiga beteendestudier är då man vill förbättra produktionssystem, skötsel och välfärd för husdjur. Han har arbetat mycket med åtgärder mot onormala och stereotypa beteenden hos fjäderfä, men hans forskning täcker in alla djurslag i jordbruket och även häst och hund.

Under årens lopp har Harry Blokhuis koordinerat flera europeiska tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Det största var Welfare Quality, där cirka 250 forskare utvecklade system för bedömning av djurvälfärd. Detta projekt lever vidare i form av ett nätverk som uppmuntrar till fortsatt forskning och uppgradering av bedömningsprotokollen. Ett annat projekt syftade till att hjälpa europeiska producenter att implementera högre standarder för djurskydd. Han har också arbetat med att integrera östeuropeiska länder i forskning och utbildning om husdjursvälfärd.

Idag koordinerar Harry Blokhuis projektet Pathways, som ska bidra till EU:s strategi ”Från jord till bord” – kärnan i EU:s gröna giv. Syftet är att minska den europeiska boskapssektorns miljöpåverkan och samtidigt möta samhällets behov av säkra, näringsrika och prisvärda kött- och mejeriprodukter. Han leder också ett europeiskt referenscentrum för djurvälfärd med inriktning mot idisslare och hästdjur, som ska hjälpa myndigheter i EU:s medlemsstater att utföra bättre officiella kontroller och genomdriva EU:s djurskyddsregler. Harry Blokhuis var också drivande vid inrättandet av Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU 2009.

SLU:s förtjänstmedalj i guld tilldelas forskare Rosario Garcia-Gil

Docent Rosario Garcia-Gil har varit verksam vid SLU sedan 2005, med tillämpad skogsgenetisk forskning om framförallt gran och tall. I sitt arbete kombinerar hon genetiska faktorer med ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Hennes förmåga att bygga upp samarbeten med andra universitet, företag och organisationer, både inom och utom landet, har gett henne omfattande externa forskningsbidrag, och den har även lett till att nya resultat har fått stor spridning. Hennes forskning präglas av stor bredd och vetenskapligt nytänkande.

Rosario Garcia-Gil är i grunden biolog, utbildad vid Universitat de València i Spanien, och hennes doktorsexamen 1999 från samma universitet handlade om molekylär växtförädling inriktad på fruktträd. Efter disputationen arbetade hon vidare med skogsgenetik under några år vid hemuniversitetet och vid Uleåborgs universitet i Finland. Sedan 2005 har hon varit verksam vid SLU:s institution för skoglig genetik och växtfysiologi i Umeå, och idag är hon ledamot av fakultetsnämnden vid SLU:s fakultet för skogsvetenskap och vicedekan för internationalisering.

Från första början har Rosario Garcia-Gil haft fokus på forskning som omvärlden kan ha praktisk nytta av. Mycket har handlat om trädförädling för ökad virkesproduktion, men hon arbetar även med frågor som rör ekologi och hållbarhet. För att uppnå sina mål har hon byggt upp ett stort antal samarbeten. Det har handlat om Umeå och Uppsala universitet, forskningsinstituten Skogforsk och RISE samt Holmen Skog och SCA, men även om organisationer i Finland, Norge, Litauen, Rumänien, Spanien, USA, Nepal, Brasilien, Kanada och Nya Zeeland. Alla dessa samarbeten speglar hennes engagemang för arbetet, men också hennes strävan att bygga ett bättre samhälle.

Rosario Garcia-Gils innovativa förmåga har uppmärksammas av en rad forskningsfinansiärer, bland annat genom ett nytt stort bidrag från Strategiska forskningsstiftelsen. Samtidigt är hon är också mycket mån om få andra i sin omgivning att växa och komma vidare i karriären, oavsett om det är masterstudenter, doktorander, postdoktorer eller kollegor i forskargruppen. Hon har även medverkat i satsningar på populärvetenskap, genom evenemang som Soapbox science och Fascinerande växters dag.

SLU:s förtjänstmedalj i silver tilldelas forskare Michael Bertram

Michael Bertram vill genom sin forskning förstå hur vilda djur påverkas av kemikalier som människan sprider i miljön, t.ex. hormoner och antidepressiva mediciner. Han är särskilt intresserad av att undersöka om och hur nya typer av föroreningar stör komplexa egenskaper och beteenden hos djuren, och vilka följder detta kan ha för individer, populationer och samhällen i förorenade ekosystem. Han har exempelvis gjort flera studier som visar hur läkemedelsrester i vattenmiljöer påverkar beteenden kopplade till fortplantning hos fisk.

Michael Bertram tog ut sin doktorsexamen vid Monash University i Australien i februari 2019 och har haft en ovanligt snabb och imponerade bred karriär. Han kom till SLU:s institution för vilt, fisk och miljö som postdoktor i juni 2019 år, och är anställd som forskare sedan 2021. Trots att det bara är tre år sedan han disputerade, har han redan gjort enastående bidrag inom sitt område, efter att ha publicerat 37 forskningsartiklar (varav 11 som första författare) i internationella topptidskrifter, inklusive Science. Han har också säkrat forskningsfinansiering med stor framgång.

Michael Bertrams forskning har även uppmärksammats mycket i media, bland annat i Nature, Science, Netflix, BBC World News, National Geographic, Smithsonian Magazine och New York Post, och han har redan fått manga fina utmärkelser.

För forskargruppen Akvatisk ekologi vid SLU har Michael Bertrams forskning bidragit starkt till den snabba utvidgningen inom de områden som rör människans förändring av miljön, inklusive effekterna av nya föroreningar. Genom det mobilitetsstöd som han nyligen tilldelats av Formas banar han också väg för nya viktiga samarbeten mellan SLU och världsledande forskargrupper vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, och Wageningen University & Research.

Mer information

Sune Lindh, akademisekreterare, SLU
018-67 10 12, 070-524 99 48, sune.lindh@slu.se

Helena Pennlöv Smedberg, biträdande akademiintendent, SLU
018-67 15 42, helena.pennlov.smedberg@slu.se

Fakta:

Om SLU:s förtjänstmedaljer

SLU delar i år ut sina förtjänstmedaljer för trettonde gången. Medaljen instiftades genom ett beslut i styrelsen i april 2009 och finns i tre valörer. Det är också styrelsen som beslutar om vilka personer som ska belönas.

Den stora förtjänstmedaljen är, i korthet, förbehållen forskningsinsatser som bedöms "enastående i ett internationellt perspektiv" medan den mindre guldmedaljen är avsedd att belöna "föredömlig, exceptionell insats av bestående värde". Förtjänstmedaljen i silver är avsedd för en ung lovande talang till exempel "inom området innovationer och samverkan".

Tidigare års medaljörer


Kontaktinformation