I en ny rapport beskrivs mekanismerna bakom utarmningen med en djupdykning i tillståndet för Sveriges samtliga rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare. Rapporten som finansierats av Världsnaturfonden WWF har tagits fram av SLU Artdatabanken och Svensk Dagfjärilsövervakning, Lunds universitet.
Förutom veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge som nu befaras vara nationellt utdöda har många andra dagfjärilsarter minskat och nära en tredjedel av arterna är rödlistade. Av de 117 dagfjärilar och bastardsvärmare som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och av dessa bedöms 18 arter som hotade. Särskilt allvarligt är läget för de arter som är knutna till blomrika gräsmarker. Många av dessa arter var vanliga − och i vissa fall mycket vanliga − i det äldre jordbrukslandskapet.
Hona av kronärtsblåvinge som tillsammans med veronikanätfjäril befararas vara nationellt utdöd. Foto: Sven Birkedal
Länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper är en adaptiv process. Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder är grundläggande för att kunna utveckla arbetet. Baserat på många års erfarenhet har det varit möjligt att identifiera vissa nyckelfaktorer som krävs för att insatserna ska bli framgångsrika:
Mikael Svensson,
SLU Artdatabanken
mikael.svensson@slu.se,018-672714, 070-6842714
Karin Ahrné, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
karin.ahrne@slu.se 018-672683
Sofia Blank, fladdermöss
SLU Artdatabanken
sofia.blank@slu.se 018-672295