Den svenska skogen har en viktig roll att spela. Den ska tillgodose olika behov som inte sällan står emot varandra, så som att binda mer koldioxid och ersätta fossila produkter, samtidigt som den utgör en unik och krympande livsmiljö för biologisk mångfald. Forskning som ökar den grundläggande kunskapen om skogen är därför avgörande för att uppnå uppsatta miljömål koppat till klimat och biologisk mångfald.
Forskningsrådet FORMAS har i en den nya satsningen ”Den svenska skogens roll i klimatomställningen” beviljat ett projekt vid institutionen för mark och miljö 16 miljoner kronor för att undersöka skogsbrukets långsiktiga effekter i marken.
-Vi är stolta och glada över att FORMAS vill satsa på vårt projekt. Projektet är viktigt för att ta reda på mer om hur olika former av skogsbruk påverkar skogens biologiska mångfald och förmåga att bidra till klimatomställningen, säger Björn Lindahl.
I projektet jämförs markens biologiska processer mellan skogar med lång obruten kontinuitet, det vill säga skogar som aldrig har kalavverkats, och skogar planterade efter kalavverkning. Syftet är att undersöka om avverkning har långsiktiga (50-100 år) effekter på markens biologiska processer, samt om oönskade följder av skogsbruk kan minskas genom att lämna en större andel levande träd vid avverkning. Fältarbetet sker i norra Sverige, där skogar med längre kontinuitet är vanligare.
De viktiga mykorrhizasvamparna i fokus
I fokus för projektet står mykorrhizasvampar, en typ av symbios mellan svampars mycel och trädrötter. De är särskilt känsliga för skogsbruksmetoder som periodvis lämnar marken fri från levande trädrötter. Mykorrhizasymbiosen spelar en viktig roll i nedbrytning av organiskt material i marken – en process som frigör näringsämnen som transporteras till träden och därmed driver skogens tillväxt och förmåga att binda koldioxid från atmosfären.
-Även om avverkning på kort sikt kan frigöra näring i marken, finns det en risk att kalavverkning på längre sikt minskar markens bördighet genom att slå ut viktiga arter av mykorrhizasvampar, vilket skulle kunna leda till att näringsämnena kväve och fosfor binds upp i marken i stället för att komma träden till godo. Det skulle ha en negativ inverkan på skogens förmåga att binda koldioxid, säger Björn Lindahl.
Skalbara resultat med policyrelevans
Resultaten kommer att skalas upp till nationell nivå genom statistisk modellering baserad på data från Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. De kommer också att användas för att vidareutveckla matematiska modeller över näringsflöden mellan mark och träd, vilka kan användas som beslutsstöd och för policyutveckling.
Inom projektet kommer det även att utvecklas ekonomiska modeller som undersöker hur ekonomiska styrmedel (t.ex. avverkningsskatter eller ekonomisk ersättning för kostnader kopplade till alternativa bruksformer) kan användas för att styra skogsbruket mot maximal samhällsnytta. Det är relevant eftersom valet mellan olika former av skogsbruk, exempelvis kalavverkning och hyggesfritt skogsbruk, innebär prioriteringar mellan skogens olika nyttoaspekter (t.ex. virkesproduktion, kolsänka, biologisk mångfald) med olika kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.
