Nyhet
Gallringsplanering med precision
Publicerad: 22 mars 2022
Laserscanning, satelliter och mätinstrument i skördare har gett dagens skogsskötare en oändlig mängd data för planering och uppföljning. Idag kan det finnas detaljerad information om skogen ner till nivån enskilda träd. Traditionellt planeras dock en gallring efter beståndets medelvärden, som grundyta, trädhöjd och trädslagsblandning. FRAS-doktoranden Magnus Persson ville undersöka om skötseln kan optimeras genom det han kallar precisionsgallring, som tar hänsyn också till variationen inom beståndet.
I en av sina studier analyserade han 20 barrdominerade skogsbestånd i Götaland som alla var planlagda för en första gallring inom de närmaste åren. Här jämförde han hur hela beståndets tillväxt och ekonomiska utfall påverkades av om gallringen utfördes med traditionell planering eller som precisionsgallring. I precisionsgallringen utgick han från mindre provytor med 10 meters radie inom beståndet, och inom dessa optimerades skötseln för varje behandlingsenhet. Den framtida utvecklingen för både hela beståndet och provytorna simulerades med Heureka, en programserie från SLU för planering och analys av skogens utveckling. Varje provyta och även beståndet åsattes ett skötselprogram med målet att maximera det ekonomiska nuvärdet. Omloppstiden var dock samma för både beståndet och de enskilda provytorna. Läs mer
/ Text: Mats Hannerz