SLU-nyhet

Ny rapport om näringstäthet i mjölk och växtbaserade drycker

Publicerad: 15 december 2022
En skål med mandlar och ett glas och en flaska med mjölklinknande innehåll. Foto.

Intressent för växtbaserade drycker har ökat på senare år, men hur ser deras näringsinnehåll ut jämfört med vanlig mjölk? I en ny rapport jämfördes näringstätheten för fem mjölkprodukter och tio växtbaserade drycker, som kan användas som alternativ till mjölk. De berikade växtbaserade dryckerna och berikade mjölkprodukterna visade sig ha likvärdig näringstäthet med den använda mätmetoden.

Under senare år har intresset för växtbaserade drycker, som alternativ till mjölk, ökat. Eftersom de växtbaserade dryckerna ofta är baserade på spannmål eller baljväxter, är deras näringsinnehåll annorlunda jämfört med mjölk. Växtbaserade råvaror saknar till exempel naturligt vitamin B12, men har ofta ett naturligt innehåll av till exempel omättade fettsyror och fiber.

Mjölk och andra mejeriprodukter är vanliga i den svenska kosten. De utgör också viktiga källor till flera näringsämnen, bland annat kalcium, vitamin B12 och riboflavin. För konsumenter som vill dricka växtbaserade drycker rekommenderar Livsmedelsverket berikade varianter, då de oftast är kompletterade med vitaminer och mineraler som drycken naturligt saknar eller har låga halter av.

En jämförelse mellan mjölk och växtmjölk

Syftet med projektet som den här rapporten beskriver, var att jämföra näringstätheten för mjölkprodukter och växtbaserade drycker som kan utgöra alternativ till mjölk.

– Projektet har utförts som ett extra projekt av RISE Jordbruk och Livsmedel inom ramen för forskningsprogrammet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk, som koordineras av SLU Future Food, berättar Margareta Emanuelson som koordinerar programmet.

Näringstätheten beräknades utifrån livsmedlets innehåll av utvalda näringsämnen på två olika sätt. Skillnader i proteinkvalitet eller biotillgänglighet av näringsämnena har inte vägts in.

Växtbaserade drycker och berikade mjölkprodukter lika näringstäta

Vid en rankning av produkter utifrån dryckernas näringstäthet (från hög till låg) hamnade två berikade mandeldrycker i topp (1,2 % fett, osötad; 1,3 % fett, sötad), sedan kom en berikad sojadryck (1,3 % fett, osötad), minimjölk (fett <0,1 %, berikad) och lättmjölk (0,5 % fett, berikad) i den övre tredjedelen. Alla produkter utan berikning hamnade långt ner i rankningen.

De berikade växtbaserade drycker och berikade mjölkprodukter visade sig ha likvärdig näringstäthet. Jämfört med mjölkprodukter har växtbaserade drycker en större variation i näringstäthet och de har ofta färre, och delvis andra, näringsämnen som bidrar till näringstätheten.

Växtbaserade drycker behöver berikas

– Växtbaserade drycker utan berikning rankas betydligt lägre än de berikade varianterna. Detta är intressant som jämförelse, även om alla mjölkprodukter och växtbaserade alternativ, med fetthalt upp till 3 %, som finns på marknaden idag är berikade med minst D-vitamin, säger Susanne Bryngelsson på RISE, en av författarna bakom rapporten.

– Mjölkprodukter gynnas generellt mer än växtbaserade drycker när näringstätheten tar hänsyn till fler kvalitativa näringsämnen, avslutar Margareta.

Relaterade sidor: