Nyhet

SM i ekogröt 11-13 november i Stockholm

Publicerad: 09 november 2022
En person står vid en monter och håller upp två spannmålsstrån, ett kort och ett mycket långt. Foto.

Svenska mästerskapet i ekogröt äger rum på Stockholmsmässan i Älvsjö den 11-13 november, under Sthlm Food & Wine/Bak- och Chokladfestival. Mästerskapet är en del i samarbetet mellan Sébastien Boudet och innovationsdelen i forskningsprojektet ”Historiska sädesslag i framtidens mat” vid Sveriges lantbruksuniversitet.

SM i ekogröt sätter en billig men älskad maträtt i fokus, som idag kanske är mer aktuell än någonsin. Det tävlas i två kategorier om titeln och i juryn sitter matintresserade influerare, matkreatörer och journalister, bland andra Marie Mandelmann, Florencia Abella, Måns Herngren, Elvira Linqvist, och Per Styregård.

Här utmanas Sveriges kockar, konditorer och bagare, men också hemmakockar eftersom tävlingen är uppdelad i två kategorier: professionell och amatör.

Sex finalister från varje kategori kommer att tävla om fina priser och framförallt titeln Sveriges bästa ekogrötkokare. Tävlingen bygger på två moment varav det ena är frukostgröt och det andra måltidsgröt. I tävlingen för professionella deltar bland annat Corina Akner, grundare av ”Värt” – ett hållbarhetslabb, och Karin Hermansson, måltidspedagog och förskolekock. Bland våra hemmakockar märks två spannmålsodlare, Jonatan Hultén på Lögens kvarn och Annika Sahlin på Skale skafferi i Hälsingland.  

Syftet med tävlingen är att inspirera hela svenska folket till att äta mer och nyttigare och godare grötar och spannmålsprodukter – gjorda på ett nytt sätt – inte bara till frukost. Den ska samtidigt väcka nyfikenhet på den expanderande nordiska spannmålskulturen, och inspirera till att gamla sorters spannmål kommer tillbaka till matbordet.

Tävlingen är en del i ett forskningsprojekt om ekologisk produktion och konsumtion av kulturspannmål på Sveriges lantbruksuniversitet, där innovation och nya eller nygamla maträtter, såsom gröt, är en väsentlig del.

Läs mer: www.ekogrotsm.se

Fakta:

Kulturspannmål

Gamla spannmålsgrödor har många olika namn. De kan benämnas kulturspannmål, kultursorter, lantsorter eller historiska sädesslag. Det finns ingen exakt definition av kulturspannmål, men det betecknar ofta ursprungliga sorter från det tidiga jordbruket som inte har genomgått modern förädling.

Kulturspannmål har en hög genetisk mångfald. De bär på en mängd olika egenskaper, och genom att odla dem sparas denna genetiska mångfald till eftervärlden.

De klarar att växa också under förhållanden som inte är helt optimala, till exempel när det finns mycket ogräs eller är torka. Det beror på att kulturspannmål växer sig höga, och har ett utbrett och djupt rotsystem som kan hämta fukt och näring från djupa lager i jorden.

Forskningsprojektet Historiska sädesslag i framtidens mat

I ett fyraårigt projekt undersöks gamla spannmålssorter av forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk.

Syftet med projektet är att undersöka potentialen för odling, näring och smak hos kulturspannmål (gamla sorter) i ekologisk produktion.

I projektet jämförs kulturspannmål och moderna sorter av vete och råg i ekologisk odling under tre år, för att studera effekten av skötsel, miljö, avkastning, näringskvalitet, samt konsumentpreferenser. Sensoriska analyser kommer att genomföras och faktorer som gör kultursorter attraktiva för konsumenter ska identifieras. Dessutom skapas innovativa produkter med kulturspannmål under projektets gång.

www.slu.se/kulturspannmal


Kontaktinformation

Annika Borg, Kommunikatör
Institutionen för stad och land, Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning
annika.m.borg@slu.se, +4618-671212, +46725220323