Förändring, hinder mot förändring och individers möjlighet att påverka praktiken kring hållbar utveckling, det är forskningsområdet för Mari Kågström – ny på CBM sedan första juli.
Mari Kågström är mångårig medarbetare på institutionen för stad och land, som CBM tillhör sedan snart två år tillbaka. Nu välkomnas hon som CBM:are. Det är en biträdande lektorstjänst som Mari tillträder, som utlystes på avdelningen för landskapsarkitektur, men som man tyckte skulle passa bättre att placera vid CBM.
Med tjänsten följer bland annat kursansvar för tre kurser inom miljöbedömning, miljökommunikation och naturvägledning, som främst läses av studenter (inom miljövetenskap, landsbygdsutveckling, biologi, civilingenjör energisystem och miljö-och vattenteknik) på NJ-fakulteten.
- Ett huvudfokus i min forskning är att förstå hur nya eller ofta marginaliserade kunskaper och synsätt tolkas och ageras av yrkesverksamma i deras arbete med naturresurshantering och fysisk planering, där svåra val om värden och framtid uttrycks, förhandlas och navigeras . Centralt är frågor om vad som pågår, varför det sker, och vad som skulle kunna göras annorlunda. Jag är särskilt intresserad av mekanismer som påverkar upplevelser av vad man kan, får, bör och vill göra. Främst har jag haft policyverktyget miljöbedömning/miljöbedömning som empirisk bas, med teman som klimat, landskap, välbefinnande och hälsa - och dess interaktioner, berättar Mari.
Hennes intresse för praktiken kommer även av att hon fram till i mitten av 2019 i många år arbetat som konsult inom miljöbedömning vid sidan av sin anställning på SLU. I sin forskning har hon främst arbetat med kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder. De senaste forskningsprojekten har till stor del varit transdisciplinära med möten och workshops som engagerat olika samhällsaktörer i gemensam analys.
- Utifrån mina erfarenheter har jag ett särskilt intresse kring samverkan både inom och mellan akademi och praktik. Det senare är också temat för en kommande special issue som jag är gäst editor för tillsammans med kollegor från Aalborg universitet.
Mari tycker det är mycket spännande som är på gång på CBM, till exempel vidden av pågående forsknings- och samverkansprojekt. Hon ser också särskilt fram emot att vara med på resan då centret nu övergått till att vara en avdelning med allt vad det innebär för utveckling av forskning och undervisning.
- Och redan efter dessa korta veckor finner jag CBM vara en kunnig, nyfiken och varmhjärtad arbetsplats som jag hoppas jag kan lära av och bidra till på bästa sätt, säger hon.
Har du sett områden eller verksamheter där CBM och resten av SOL skulle kunna arbeta mer tillsammans?
- Absolut, jag skulle snarare säga, vad skulle CBM inte kunna arbeta mer tillsammans med inom SOL? Det går att skära på flera sätt. Ett givet område är forskning, utbildning och samverkan inom dialog, planering och förvaltning för biologisk mångfald i urban och rural miljö. Ett annat är vikten av ett landskapsperspektiv och kopplingen till människors och djurs välbefinnande. Ytterligare fält är hur olika former av kunskap och en mångfald av röster kan tas till vara och få gehör i olika besluts- och planeringsprocesser på alltifrån global och lokal nivå. För att inte nämna hantverket kring samverkan med och mellan samhällets aktörer utanför akademi där CBM, men också andra på SOL har gedigen erfarenhet.
Mari har lett MKB-dagarna sedan 2017, och under dessa år haft att göra med andra CBM-medarbetare. Och sina första år som doktorand hade hon Tuija Hilding-Rydevik som handledare – CBM:s förra föreståndare.