SLU-nyhet

Diflufenikan uppmäts fortfarande över riktvärdet i skånska vattendrag

Publicerad: 23 juni 2021
Hemsida CKB rapport 2021_1

Under åren 2018-2020 bedrev Säkert växtskydd en informationskampanj riktad mot lantbruket i Skåne. Syftet var att genom ökad medvetenhet och frivilliga åtgärder minska riskerna för att diflufenikan ska läcka ut i vattendrag. En utvärdering baserat på underlag från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel visar dock att halterna av diflufenikan i miljön inte har minskat.

Diflufenikan har under lång tid varit det växtskyddsmedel som oftast överskrider sitt riktvärde i olika miljöövervakningsstudier. Riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten är satta för att kunna bedöma vid vilken koncentration en specifik substans riskerar att orsaka negativa effekter på vattenlevande organismer. Säkert växtskydd har i diflufenikankampanjen gett ut två informationsblad om problematiken med diflufenikan, med förslag på åtgärder som kan vidtas för att minska transporten till vattendrag. Åtgärderna handlar t.ex. om att minska användningen genom lägre dos eller att bespruta mindre arealer, att flytta viss bekämpning från hösten till våren samt att vara extra noga med att hålla skyddsavstånd.

På uppdrag av Växtskyddsrådet har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) gjort en genomgång av data från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel i ytvatten vilken kan ligga till grund för den kommande utvärderingen av om diflufenikankampanjen har uppnått sina syften. Dataunderlag finns både om användning av diflufenikan och om uppmätta halter. I rapporten belyser CKB också vilka som är de viktigaste faktorerna som spelar in för vilka halter som uppmäts.

Slutsatser om användningsmönster och uppmätta halter av diflufenikan

Det finns en bred kännedom om diflufenikankampanjen bland lantbrukare i Skåne. Många har uppgett att de vidtagit extra skyddsåtgärder för att t.ex. minska vindavdrift och att de varit extra noga med att hålla skyddsavstånd. Däremot syns ingen skillnad i hur mycket diflufenikan som använts sedan kampanjen startade, inte heller den totala försäljningen av diflufenikan i Sverige visar på någon minskning under perioden.

Det är ingen statistisk skillnad i halter i de undersökta områdena, mellan de tre åren kampanjen pågått (2018-2020) och de tre åren innan (2015-2017).

Faktorer som påverkar de uppmätta halterna av diflufenikan

De testade faktorer som är starkast korrelerade till uppmätta halter av diflufenikan är kopplade till flöde och nederbörd. Även den totala användningen i avrinningsområdet, d.v.s. dosen i kombination med hur stor andel av avrinningsområdet som besprutas, påverkar halterna.
Andra faktorer som inte ingår i den statistiska modellen som använts men som kan påverka de uppmätta halterna är till exempel jordförhållanden, dränering och topografi på de fält där diflufenikan använts, förluster via vindavdrift och effekter av vidtagna skyddsåtgärder.

Läs rapporten: Utvärdering av effekter av diflufenikankampanjen 2018 – 2020 - Styrande faktorer för uppmätta halter av diflufenikan i ytvatten

Fakta:

Diflufenikan (ofta förkortat som DFF) är en substans som har använts som ogräsmedel i Sverige sedan 1993. Diflufenikan är både blad- och jordverkande och används mot örtogräs i odlingar av stråsäd, främst på hösten. Ämnet är unikt i sitt sätt att verka och hittills har mycket få fall av resistensutveckling mot diflufenikan rapporterats.

Diflufenikan binder relativt starkt till markpartiklar och är relativt persistent. Det är ett kandidatämne för substitution inom EU. Inom vattenförvaltningsarbetet är diflufenikan en av de särskilda förorenande ämnen som Havs- och vattenmyndigheten anger i sina föreskrifter med en bedömningsgrund i ytvatten på 0,01 µg/l. Det är också detta värde som används som riktvärde för påverkan på vattenlevande organismer.

Det nuvarande godkännandet på EU-nivå går ut 31 december 2021 och substansen är därför under omprövning.


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, föreståndare 
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se