Supermiljöåret 2020 satt på sparlåga

I år skulle det globala miljöarbetet ta ett stort steg framåt, genom bland annat ett partsmöte för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS), ett partsmöte för klimatkonventionen (UNFCCC), en världskongress i Internationella naturvårdsunionen (IUCN), ett förhandlingsmöte för ett nytt avtal om biologisk mångfald i havet, och ett partsmöte för konventionen om biologisk mångfald (CBD). CMS-mötet hölls i februari, precis innan coronaviruset slog ned som en bomb i världen. Som det ser ut nu kommer inget av de övriga mötena att hållas i år.

Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

CBM är involverat i förhandlingsprocessen inom konventionen om biologisk mångfald (CBD), genom medarbetaren Torbjörn Ebenhard som nu deltar i den svenska förhandlingsdelegationen. Det planerade partsmötet (COP15) skulle ha hållits i oktober, i Kunming i Kina, med en rad olika förberedande möten under hela året. COP15 är det viktigaste mötet för CBD sedan COP10 i Nagoya år 2010. I Nagoya fastställdes konventionens globala mål fram till 2020, de så kallade Aichi-målen. Vi har nu nått 2020, och vi vet (till exempel genom IPBES globala bedömning av tillståndet för biologisk mångfald) att Aichi-målen i stort inte kommer att nås. Nu skulle COP15 formulera nya mål och en strategi till 2030 och 2050, och ta nya krafttag för att verkligen nå dessa mål.

CBD och processen att ta fram nya mål

Att ta fram en ny uppsättning globala mål för biologisk mångfald är inte lätt. Biologisk mångfald är en komplex materia att hantera. Den går inte att beskriva och mäta med några få enkla parametrar (som man gör i klimatkonventionen, där mycket går att uttrycka i form av koldioxidekvivalenter), och behov och förutsättningar är mycket olika i olika länder världen över. Samtidigt ska alla CBD:s 196 parter enas om en enkel uppsättning på runt 20 mål, som tydligt uttrycker vad alla parter ska genomföra och uppnå. Varje mål ska uttryckas i någon mätbar storhet, som samtidigt är relevant i alla länder.

CBD förbereder normalt partsmötesbeslut i två olika underorgan. De vetenskapliga aspekterna av kommande beslut dryftas i SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice), och de mer politiska aspekterna av konventionens genomförande bereds i SBI (Subsidiary Body on Implementation). Konventionens parter deltar i båda mötena, som lämnar förhandlade rekommendationer till partsmötet. Eftersom arbetet med att ta fram en helt ny uppsättning mål och en ny strategi är mycket komplext har förra partsmötet tillsatt en extra arbetsgrupp som enbart ska jobba med detta: Open-ended Working Group on the post-2020 global biodiversity framework (OEWG). Arbetsgruppen består av alla parter som önskar delta, och leds av två särskilt utsedda ordförande (co-chairs). Arbetsgruppen började redan under 2019 sitt arbete, tillsammans med konventionens sekretariat. En lång rad konsultationsmöten med olika intressenter världen över har hållits, för att fånga upp de behov och stämningar som råder. Baserat på detta, och ett första möte med OEWG i augusti 2019, presenterade ordförandena en första sammanställning av möjliga målformuleringar, det så kallade zero draft, som utgångspunkt för fortsatta förhandlingar inom OEWG.

Partsmötet skjuts upp till nästa år?

Vid OEWG2, som hölls i Rom i februari 2020, diskuterades detta zero draft, och många parter lämnade sina förslag på vad målen ska innehålla, och hur de skulle kunna formuleras. Resultatet från detta möte kommer nu att gå vidare till beredning i SBSTTA24 och SBI3. Därefter blir det en ny vända i OEWG, som ska ta fram ett slutgiltigt förslag som kan förhandlas och beslutas på COP15. Ursprungligen var SBSTTA24 och SBI3 planerade att hållas i Montreal i maj 2020, och OEWG3 i Colombia i juli. Men så blir det inte. Just nu ser det ut som att SBSTTA24 och SBI3 skjuts upp till augusti, och OEWG3 till november eller december. Därmed måste också partsmötet COP15 skjutas upp. Möjligen blir det av i mars 2021. Alla dessa datum är fortfarande preliminära, eftersom det inte är lätt att förutspå utvecklingen för en pandemi.