SLU-nyhet

Den europeiska skogsbranschens beslut om klimatanpassningar har undersökts

Publicerad: 11 november 2020
Foto på timmerupplag

För att fungera väl måste kommunikationen om klimatförändringar svara mot mottagarnas behov. En internationell studie ledd av forskare vid SLU och Lunds universitet visar att de anpassningar till klimatförändringar som görs inom den europeiska skogsnäringen hänger samman med vilka förväntningar som finns på klimatförändringarnas konsekvenser. Här fann forskarna bland annat skillnader mellan olika delar av Europa, särskilt mellan sydvästra respektive norra och nordvästra Europa.

Resultaten redovisas i tidskriften Environmental Research Letters.

I studien ställde forskarna enkätfrågor till över 500 personer inom skogssektorn i tio europeiska länder. Genom att identifiera de kommunikationsbehov och beslutsstrategier som förekommer hoppades forskarna kunna ta fram riktlinjer för vilka typer av kommunikation kring klimatanpassningar som kan fungera.

En förutsättning för att personerna skulle genomföra anpassningar visade sig vara en stark tilltro till att klimatförändringarna har lokala effekter i det egna landet. Viljan att vidta åtgärder ökade också ju större de samlade lokala effekterna förväntades bli, oavsett om dessa var positiva eller negativa. Detta gällde dock bara upp till en ”brytpunkt”. Ett brytpunkts-beteende uppkommer när en person förväntar sig att klimatförändringarna kommer att få stora följder för skogen (positiva eller negativa), men ändå inte genomför några anpassningar, eftersom man uppfattar det som att skogssystemet befinner sig i ett läge där åtgärderna inte påverkar värdet av klimatförändringarnas effekter.

Hos en grupp, som främst bestod av personer inom den sydeuropeiska skogsnäringen, fanns ett negativt brytpunkts-beteende, vilket innebär att de förväntar sig negativa konsekvenser oavsett om de vidtar åtgärder eller inte. En annan grupp, som främst bestod av personer i norra och nordöstra Europa, uppvisar positivt brytpunkts-beteende.

I artikeln konstaterar forskarna att det i det europeiska skogsbruket finns mycket varierande uppfattningar och förväntningar kring hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringar. Forskarna menar att detta är viktigt att känna till för myndigheter och branschorganisationer som vill stimulera branschen att anpassa sig till ett förändrat klimat. Kommunikationsinsatser behöver ha olika fokus beroende vilka de vänder sig till, och i artikeln ges en rad exempel.

– Verksamma inom den europeiska skogsnäringen som förväntar sig små effekter av klimatförändringarna på skogen behöver t.ex. kommunikation om hur klimatförändringarna påverkar skogen innan information om anpassningsåtgärder kan bli effektiv, säger artikelns ena huvudförfattare, Kristina Blennow från SLU.

– I Finland och Sverige var en tredjedel respektive en femtedel av dem som besvarade enkäten osäkra på om de överhuvudtaget har upplevt lokala effekter av klimatförändringar på skogen. I Bulgarien, Slovakien, Rumänien, Italien och Portugal ansåg däremot runt hälften (40-60%) av dem som besvarade enkäten att de definitivt hade upplevt lokala effekter på skogen till följd av klimatförändringarna, säger Johannes Persson från Lunds universitet, artikelns andra huvudförfattare.

Den nya metodologin innefattar användning av Bayesiansk maskininlärningsmodellering och den kan tillämpas också på andra beslutsproblem som innefattar jämkning mellan värden.

Kontaktpersoner

Kristina Blennow, professor
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-415230, kristina.blennow@slu.se

Johannes Persson, professor
Filosofiska institutionen
Lunds universitet
046–222 09 24, johannes.persson@fil.lu.se

Artikeln

K. Blennow, J. Persson, L.M.S. Gonçalves, A. Borys, I. Dutcă, J. Hynynen, E. Janeczko, M. Lyubenova, J. Merganič, K. Merganičová, M. Peltoniemi, M. Petr, F. Reboredo, G. Vacchiano, C.P.O. Reyer. 2020. The role of beliefs, expectations and values in decision-making favoring climate change adaptation – implications for communications with European forest professionals. Environ. Res. Lett.
https://doi.org/10.1088/1748-9326/abc2fa

Studien genomfördes inom COST-aktionen "Towards robust PROjections of European FOrests UNDer climate change" (PROFOUND) i samarbete med forskningsprojekten ”Ökad biomassatillgång i praktiken - halm och snabbväxande lövträd ur odlarperspektiv” som bekostas av Energimyndigheten och ” Riktlinjer för ändamålsenlig kommunikation med privata trädgårdsägare om Sveriges nya riskklassificering av främmande arter” som bekostas av Formas samt forskningsprogrammet ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” som bekostas av Riksbankens Jubileumsfond.


Kontaktinformation