SLU-nyhet

”För att ta in ridsporten i framtiden på ett hållbart sätt – då måste vi se omvärlden!”

Publicerad: 05 september 2019

SLUs första forskarstuderande hippolog med masterexamen antogs 20 januari 2019.

Jag ser någon kratta på gårdsplanen när jag kommer, ordning och reda tänker jag. Kommer närmre och visst – det är hippologen Nina Känsälä som står där och krattar. Det är lustigt, det där med hästhållningen och anläggningsskicket – det sitter kvar oavsett vilken väg man går i karriären. Ridlärare, stallchef, administration, sportorganisation eller anledningen till mitt besök idag som forskarstuderande. En hippolog vill alltid ha ordning och reda. Punkt.

Nina möter mig med ett stort leende på läpparna och vi slår oss ner på seminstationen som varit hennes arbetsplats de senaste 7 åren. Vi befinner oss på Stjärnborg,  en av gårdarna som hör till Lövsta Stuteri. Lövsta Seminstation, där fokus är seminverksamheten och det nystartade Lövsta Horse Fitness. 

Nina bor på gården och jag förstår att det är tur när jag hör hur hennes dagar ser ut. Men låt oss ta det hela från början. 1999 tog Nina sin hippologexamen med ridlärarinriktning – stolt gav hon sig ut i arbetslivet och fick omgående en anställning av Mats Mellberg på Sundby Ridskola som biträdande ridskolechef. Ett jobb hon älskade och lärde sig enormt mycket av. 

”Glädjen som jag kände då ville jag ha kvar när jag blev 35, 45, 55, 65 –  hur skapar jag den framtiden?”

Vid 25 års ålder kände hon att hon ville mer, hon ville rida. Sagt och gjort (som verkar vara det som gäller för Nina) gav hon sig av till Tyskland och arbetade som beridare. En dag var olyckan framme och Nina bröt benet och åkte hem till Sverige för att läka – då ringde Jan Brink upp och erbjöd henne ett jobb som beridare och stallchef på Tullstorp Dressage Stable. Nina tackade ja och blev kvar på Tullstorp i nästan 10 år. Efter det startade Nina, tillsammans med familjen Hannell, upp Hannell Dressage Stable. Där föll det sig också så att hon träffade den tilltänkta krögaren som visade sig vara mannen i hennes liv. 

”Utan min man hade jag aldrig varit där jag är idag.”

Nina blev gravid och under föräldraledigheten flyttade de till Stockholm. Lövsta Stuteri ville utveckla den relativt nystartade seminstationen och Nina spontansökte ett jobb. Hon fick jobbet och arbetade sedan som seminassistent och  jobbade sitt första år främst med hingsthanteringen. Tiden gick och snart blev det dags för barn nummer två. Nina blev peppad av sin man att göra något under sin föräldraledighet.

”Han sa: - Nina, för allas skull, du måste göra något när du är ledig – du kanske kan plugga?”

Nä, tänkte Nina. Det går ju inte. Men plötsligt såg hon att hippologenheten erbjöd  hippologer från det tvååriga programmet att läsa till ett tredje kandidatår. Efter kontakt med Anna-Lena Holgersson och Göran Dalin och ett STORT pusslande på Strömsholm kunde Nina gå det tredje året. Nina uttrycker att hon är evigt tacksam hippologenhetens och Ridskolans Strömsholms personal för det året – ett fantastiskt år som gav mersmak.

Anställningen på Lövsta Stuteri rullade på och formades allt efterhand. Somrarna har varit vikta åt seminverksamheten, men under vinterhalvåret har arbetet varit mycket omväxlande och vuxit fram under åren Nina poängterar att det inte alltid har varit lätt att plugga vidare men vill man så går det, det handlar om att prioritera och planera. En höftoperation på 40-årsdagen och en höftoperation till 7 månader senare fick Ninas man att peppa henne igen.

”Han sa: - ”Nina, för allas skull, du måste göra något när du rehabiliterar dig - du kanske kan plugga?”

Nu var en masterexamen inom Animal Science det som stod på tur och Nina tänkte att hon kunde i alla fall börja. Det gjorde hon och två år senare (och parallellt med arbetet på Lövsta) hade hon sin masterexamen 2018.

Nu började också arbetsgivaren fråga Nina – vad ska du göra med din masterexamen? Och på konferensen EWEN (European Workshop in Equine Nutrition, en internaionell konferens) träffade Nina återigen Anna-Lena Holgersson som ställde samma fråga. 

”Jag funderade kort innan jag svarade Anna-Lena, skulle jag våga säga det... - Jag vill forska!!”

Med ett stort stöd från sin arbetsgivare Lövsta Stuteri och Antonia Ax:son Johnson och verksamhetschefen Ulrika Almquist vågade Nina gå vidare med tanken. Anna-Lena hjälpte till med kontakter inom SLU och efter att ha träffat Anna Jansson visste Nina att det här var rätt. De klickade direkt. SLUs första forskarstuderande hippolog med masterexamen antogs den 20 januari 2019. Förutom Anna Jansson som är huvudhandledare finns Karin Morgan, Kyra Kyrklund, Jan Jönsson och Susanna Hedenborg med som biträdande handledare.

”Jag är evigt tacksam för att Antonia och Lövsta Stuteri ger mig den här möjligheten”

Ninas forskningsprojekt handlar om samhällets syn på ridsporten. För att förklara det hela lyfter hon exemplet om elefanten som stod utanför Skansen när hon var liten. Den står inte kvar idag – det beror ju till stor del på att samhället förändrats kring vad som är okej och inte. Inom ridsporten behöver vi också förstå vilken syn som finns på oss och vilka ”krav och förväntningar” vi har på oss.

Arbetet är uppdelat i olika delar där det först handlar om en undersökning bland olika grupper inom ridsporten och allmänheten om upplevda hästväldfärds problem inom dressyr, hoppning och fälttävlan. Sedan kommer arbetet vidare handla om hur dessa problem kan påverka hästens välfärd negativt. Givetvis kommer de positiva sidorna också lyftas fram även om det kanske är de som upplevs som negativa som är viktigast att ta fatt i för sporten i Sverige. I den andra delen kommer vi undersöka om de upplevda hästvälfärdsproblemen har fysiologisk påverkan. Vad är ett upplevt problem, vad påverkar hästen och var kan vi förbättra hästvälfärden?

Nina menar att det här är ett första steg till att förstå omvärlden. Ridsporten måste ibland se utanför sin ”bubbla”, då kan vi forma sporten så att vi kan fortsätta njuta av den i framtiden menar Nina. I framtiden tänker Nina att hon vill jobba för hästvälfärden! Jobba med att utbilda – både inom sporten och utanför. Ge verktyg för förståelse för sporten.

”Jag vill att vi alla som på något sätt kommer i kontakt med hästar jobbar för att kunna behålla samhällets acceptans för ridsporten – så att mina barn ska få chansen att rida i framtiden.”

Samtalet med Nina skulle kunna pågå i evigheter. Så mycket erfarenhet, så mycket kunskap, så mycket hästmänniska. En fot i varje värld – den praktiska och den akademiska. En hippologisk förebild. Jag ler inombords och känner mig tacksam för mitt arbete som gör möten som dessa möjliga. Inspirerad åker jag hemåt och ser fram emot att följa Ninas väg framåt :).

Vid pennan: Thérèse Waerner, Enheten för hippologutbildning

Fakta:

Det bästa med att vara hippolog: ”Som hippolog kan man jobba och bli precis vad som helst! Det passar alla livets skeden. Det finns en fantastisk arbetsmarknad och öppnar dörrar för så mycket.”

Ålder: 43
Familj: två barn, man, en hund, två kaniner, ett russ, en swb-häst
Uppvuxen: Huddinge, ”ridskoleunge på Sundby Ridskola”
Examen: 1999 hippologexamen, 2016 kandidatexamen, 2018 masterexamen
Arbetsliv i korthet: bitr ridskolechef Sundby ridskola, beridare i Tyskland, beridare och stallchef Tullstorp Dressage Stable, uppstart Hannell Dressage Stable, Lövsta Stuteri framförallt seminverksamhet,