SLU-nyhet
Vikten av lokal delaktighet i fiskesamhällen
Publicerad: 31 augusti 2018
Fiske i små kustsamhällen är inte bara ett sätt att få mat på borden. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster spelar stor roll för den lokala kulturella identiteten. Resursanvändningen har därför avgörande betydelse för lokalbefolkningens livskvalitet, och detta är en viktig orsak till människors närvaro i många områden. I juli var Marie Kvarnström, CBM, på Fiskens dag i Storön, Kalix, för att presentera en del av resultaten från en studie som handlar om hur vi kan förvalta dessa områden på ett hållbart sätt.
Marie Kvarnström besökte Fiskens dag i Storön utanför Kalix, som arrangeras av Storöns Bygdegårdsförening tillsammans med Kustringen. Hon var där för att hålla föredraget ”Om Kalixbyarnas husbehovsfiske i en stor studie av ekosystem längs Nordens kuster” (tillsammans med Joakim Boström, ordförande i Kustringen). Det var ett led i att föra tillbaka en del av den kunskap och de resultat som kommit fram i den studie som de båda arbetat med under 2 år, och som fokuserar just lokalsamhällen i kustnära samhällen i Norden. Studien handlar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster vid kusterna och är gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Från CBM har Marie Kvarnström och Håkan Tunòn arbetat med studien.
Behovet av lokal delaktighet i förvaltning och användning av ekosystemtjänster – såsom fiske – är stort. Det är forskarna i studien överens om, inte bara de som fokuserar på lokalsamhällen i sitt arbete, berättar Marie Kvarnström.
-
Den lokala kunskapen är ett viktigt komplement till forskningen, särskilt i Bottenviken där det finns väldigt lite resurser för forskning, jämfört med andra platser utmed Sveriges kust till exempel.
Marie berättar att det i Kalix finns ett förslag från de lokala fiskarna om ett frivilligt system för provfiske, för att kunna övervaka status och förekomst av olika fiskarter. Det skulle kunna vara ett viktigt komplement till det provfiske som sker en gång per år på ett ställe i myndigheternas regi.
-
Här finns en del av styrkan i den lokala delaktigheten i förvaltning av naturresurser: människorna som bor här är ju ofta ute i naturen, och har ett stort djup i sina observationer, som skulle kunna bli värdefull kunskap för myndigheterna, säger Marie. Men som det är nu tas lite av denna kunskap tillvara.
Det finns en skillnad i synsätt på naturen som också är värd att uppmärksamma. Ekosystemtjänster i forsknings- och myndighetssammanhang grundar sig ofta i ett synsätt som utgår från vad naturen kan göra för oss – och vad det är värt. För människor som bor och lever nära, och av, dessa ”tjänster”, är det också en fråga om identitet. Man har själ och hjärta i naturen, som är en omistlig del av livet och livskvaliteten, och det gör att man också känner ansvar på djupet för den natur man har omkring sig. Det handlar då inte bara om vad vi kan få ut från ekosystemtjänsterna (naturen), utan vad vi måste ge tillbaka, för att det ska bli en hållbar relation.
För att bibehålla kustens biologiska mångfald bör alltså socio-ekonomiska och kulturella faktorer integreras bättre för att förstå naturens förändringar och hitta vägar till en hållbar förvaltning.
Projektet som Marie och Håkan arbetat med är ett samarbete mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna, Grönland, Åland och Sverige där Naturvårdsverket har varit projektledare. Arbetet är inspirerat av biodiversitetspanelen IPBES (Intergovernmental science-policy Plattform on Biodiversity and Ecosystem Services) och följer IPBES:s rapportstruktur som beskriver status och trender i ekosystemet, sociala och kulturella aspekter viktiga för kustområden samt vägar framåt mot hållbar förvaltning av ekosystemen.
Rapporten från studien heter Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment.
Volym 1: The general overview
Volym 2: The geographical case studies, Summary for Policy Makers
Läs mer om IPBES på www.ipbes.net
Pressmeddelande från Nordiskt samarbete