SLU-nyhet

Bort med lupinen!

Publicerad: 05 juni 2018

Blomsterlupinen utgör ett hot mot biologisk mångfald eftersom den konkurrerar ut växter i de miljöer som den trivs i, såsom vägkanter och järnvägsbankar. Nu går Fältbiologierna ut med ett upprop om stora lupinbekämpardagen den 6 juni.

Så här skriver Fältbiologierna om sitt event:

VÄRNA BIOLOGISK MÅNGFALD - BEKÄMPA BLOMSTERLUPiNEN!
Har ni också sett den färgsprakande lupinen breda ut sig i vägrenarna, mil efter mil? Vissa tycker att den är vacker, men dess expansion är ett hot mot prästkrage, ängsviol, smultron, blåklocka och tjärblomster.

Varför? Jo, lupinen är en invasiv art från Nordamerika. Den har spritt sig rasande snabbt i Sverige och tar därmed växtplats från flera av våra mest älskade arter. Dessutom binder den kväve, vilket gör marken mer näringsrik. Då trivs inte flertalet blommor. Eftersom många blomsterarter försvinner, får också insekter det svårare att klara sig. När det bara finns en blommande art blir säsongen för pollinatörer betydligt kortare, och de får svårare att livnära sig.

Fältbiologerna har också en ambitionsstege, om man vill göra något för att begränsa blomsterlupinens spridning:

Nivå 0 - MINIMUM. Bidra inte till spridningen av lupiner. Så inte lupiner i din trädgård eller någon annanstans.

Nivå 1. Plocka lupiner. Gör en vacker bukett men släng dem sedan på rätt sätt, d.v.s. skicka dem till brännbart på tippen, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.

Nivå 2. Plocka fram lien och slå lupiner. Skicka sedan resterna till brännbart på tippen.

Nivå 3. Gräv upp lupiner. Samla ihop rötterna du och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.

Nivå 4 - HARDCORE. Slå med lie flera gånger i sommar, och nästa!

 

Blomsterlupin är ett av de allvarligaste hoten mot infrastrukturbiotoper i vissa landskap i Sverige.

Blomsterlupin Lupinus polyphyllus är en flerårig ört som tillhör familjen ärtväxter, och är en relativt stor och spektakulär art. Blomsterlupinen kan producera en stor mängd frön, över tusen stycken, per planta. Frön av blomsterlupin har kvar sin förmåga att gro i årtionden. Vid optimala förhållanden har man sett att blomsterlupinens frön kan förbli livskraftiga under ca 50 till 70 år

Blomsterlupinens ursprungliga utbredningsområde är västra Nordamerika, södra Alaska och Brittiska Columbia och österut mot Quebec, västra Wyoming och söderut mot Utah och Kalifornien. Blomsterlupinen introducerades ursprungligen till Europa som prydnadsväxt i början av 1800-talet, Blomsterlupinen har sedan dess införts till många delar av Europa, östra Kanada och Nya Zeeland, där den ses som en invasiv art. Blomsterlupin förekommer förvildad i stora delar av Sverige, där den oftast påträffas längs vägkanter och på banvallar. Den negativa effekten på inhemska växter är uppenbar när blomsterlupin förekommer i stora, täta bestånd: på grund av växtens storlek hamnar många av Sveriges naturligt förekommande gräsmarksarter i dess skugga.

Blomsterlupinen finns beskriven i rapporten Invasiva arter i infrastruktur

(CBM skriftserie nr 98) av Jörgen Wissman, Karin Norlin och Tommy Lennartsson.

Läs även mer på Naturvårdsverkets webbsida.


Kontaktinformation