EU använder inte reglerna kring genetiskt modifierade organismer så som det var tänkt från början. Istället för att skydda miljön och människors hälsa sätter tolkningen av regelverket käppar i hjulet för en hållbar framtida växtproduktion.
Lagstiftare tog fram de första skisserna bakom reglerna kring genetiskt modifierade organismer (GMO) för tre decennier sedan. Syftet med reglerna var att gå varsamt fram med nya tekniker och säkerställa att miljön och människors hälsa inte utsattes för risker. Mycket har hänt sedan dess. Teknikerna som forskare använder för att kombinera DNA-molekyler och reglera olika egenskaper har blivit mer avancerade och de GM-grödor som hittills blivit livsmedel och djurfoder har visat sig vara lika säkra att äta som grödor som växtförädlare tagit fram genom korsningar. Regelverket har snarare blivit ett hinder för tillämpningar som främjar hälsa och miljö.
– Det har skett en stor utveckling inom biotekniken, men juridiken kring tekniken står i princip stilla. De som fattar beslut kring GMO i EU har varken utvecklat eller tolkat GMO-regelverket så som det var tänkt från början, hävdar forskaren Dennis Eriksson som studerar GMO-lagstiftningen i EU, inom forskningsprogrammet Mistra Biotech vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I en nyligen publicerad debattartikel i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Bioengineering and Biotechnology listar Dennis Eriksson fyra punkter som han tycker att lagstiftare i EU bör utgå ifrån när de diskuterar GMO.
- Fokusera på organismerna och produkterna, istället för på tekniken.
- Uppdatera lagarna regelbundet, i takt med den tekniska utvecklingen inom biologin.
- Ta hänsyn till att de hittills odlade genetiskt modifierade grödorna och produkterna under många års odling och användning inte visar på några hälsorisker.
- Ta hänsyn till alla de olika potentiella fördelarna med olika genetiskt modifierade organismer och produkter. Det vill säga fördelar för jordbruket, miljön och ekonomin.
EU behöver hitta tillbaka till de ursprungliga intentionerna med GMO-lagstiftningen, det är alldeles nödvändigt, menar Dennis Eriksson.
– Vi behöver en uppdaterad lagstiftning, och en tolkning av densamma, som ser till grödornas egenskaper och fördelar. Det framgår tydligt i dokument från slutet av 1980-talet att det var den ursprungliga tanken med hur lagarna skulle fungera.
Läs artikeln i sin helhet: “Recovering the original intentions of risk assessment and management of genetically modified organisms in the European Union”
Kontaktperson
Dennis Eriksson, forskare vid Institutionen för växtförädling, SLU
040-41 54 52, dennis.eriksson@slu.se
