Fullfoder – konkurrenskraftig utfodring på ekogårdar med automatisk mjölkning?

Stationsförsök

Tre experimentella studier genomfördes i detta projekt, med olika kotrafiksystem: "feed first", "free" och "milk first". I försöken jämfördes två behandlingar "MIX" och "SEPARAT" med 20 kor per behandling i varje försök. Korna på behandling MIX fick en blandning på foderbordet med 35% kraftfoder och 65 % ensilage räknat i procent av torrsubstans (ts) medan korna i gruppen SEPARAT erbjöds enbart ensilage på foderbordet och erhöll motsvarande andel kraftfoder i kraftfoderautomater. Båda grupperna fick fri tillgång till fodret som erbjöds på foderbordet och för gruppen SEPARAT anpassades kraftfodergivan i foderautomaterna till den enskilda kons ensilageintag två gånger per vecka för att säkerställa att proportionerna mellan kraftfoder och ensilage var samma (35:65) i båda behandlingarna.

Korna med MIX erbjöds således ett foder med en högre koncentration av omsättbar energi, råprotein och stärkelse på foderbordet jämfört med gruppen SEPARAT men proportionerna i foderstaten var lika. Båda grupperna fick en giva kraftfoder i mjölkningsroboten för att locka korna till mjölkningsenheten och för att uppnå 40 %, respektive 50 % kraftfoder som är den maximala proportionen kraftfoder som är tillåten i foderstaten enligt reglerna för ekologisk produktion för kor efter laktationsmånad 3, respektive kor i laktationsmånad 1-3. I samtliga försök fanns ytterligare 18-19 kor i stallet för att ge en realistisk användning av roboten och för att den totala mängden kor i stallet skulle efterlikna det som förekommer på gårdar i Sverige.

Varje försök pågick i 10 veckor, där de första 4 veckorna utgjorde anpassningsperiod och de sista 6 veckorna var registreringsperiod. Alla mjölkningar registrerades automatiskt och under mätperioden genomfördes provmjölkning för analys av fett, protein och laktos samt celltal varannan vecka.

Resultaten visade inga signifikanta skillnader i mjölkproduktion mellan behandlingsgrupperna MIX och SEPARAT. Inga signifikanta skillnader i mjölkningsfrekvens erhölls i försöket med "Feed first". Däremot erhölls en signifikant (P<0.05) högre mjölkningsfrekvens i gruppen MIX jämfört med SEPARAT i försöket med fri kotrafik, 2,7 jämfört med 2,4 mjölkningar per dag.

I kontrast till detta erhölls i försöket med "milk first" en tendens (P<0,10) till signifikans för högre mjölkningsfrekvens för korna på behandling SEPARAT jämfört med MIX, 2,7 jämfört med 2,6 mjölkningar per dag i respektive grupp. Eftersom inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning, levande vikt eller hullpoäng sågs mellan behandlingarna i något av försöken så tycks mjölkningsfrekvensen ej spela en avgörande roll för avkastningen.

Baserat på dessa tre försök tycks valet mellan båda utfodringsstrategierna MIX och SEPARAT vara av underordnad betydelse för mjölkavkastningen. Det är dock angeläget att genomföra försök som pågår under längre tid än 10 veckor för att slutgiltigt bekräfta eller förkasta denna slutsats.

Fältstudie

Fältstudiens syfte var att undersöka hur sammansättningen av blandfodret påverkar den frivilliga kotrafiken (hur ofta korna frivilligt går till mjölkning) på gårdar med automatisk mjölkning (AM). Studien genomfördes på elva gårdar i Västra Götaland, Gävleborg och Väster Norrland där korna utfodrades med blandfoder på foderbordet. Den enskilda kons frivilliga mjölkningsfrekvens, mjölkavkastning samt laktationsstadium mm registrerades under två perioder på alla mjölkande kor, tillsammans med blandfodrets sammansättning och egenskaper samt antal kor per robot. Den frivilliga mjölkningsfrekvensen hos totalt 939 kor under två perioder utgjorde dataunderlaget i analyserna. Under den första perioden gick korna på sin ordinarie foderstat och under den andra förändrades sammansättningen av mixen på foderbordet för att uppnå en höjning eller sänkning av den s.k. "robotkvoten", (definierat som stärkelse+restkolhydrater / NDF (fiber)). Robotkvoten har ibland använts som verktyg i rådgivningen där man har rekommenderat en robotkvot på max 0,6. Foderstaterna beräknades i Typfoder (NorFor) och informationen om alla individuella kor togs från datorerna kopplade till de automatiska mjölkningsenheterna på gårdarna.

Resultatet av fältstudien visade att fyllnadsvärdet (hur mycket fodret fyller våmmen) hade en positiv effekt på kotrafiken. Fyllnadsvärdets ökning från 0,39 till 0,46 gav i studien en signifikant ökning av +0,2 frivilliga mjölkningar per dag. Robotkvoten hade i denna studie endast en signifikant effekt på den frivilliga mjölkningsfrekvensen hos kor i tidig laktation (<90 dagar i mjölk). Resultatet visade också att en högre energinivå i fullfodermixen hade en negativ effekt på antalet frivilliga mjölkningar per ko och dag. Antalet kor per robot hade en signifikant (P<0,001) negativ effekt på antalet frivilliga mjölkningar per dag, -0,1 mjölkningar per dag när antalet kor ökade med ca 5 kor (beräknat inom intervallet 41-74 kor). På samma sätt minskade mjölkningsfrekvensen över laktationen och en ko i tidig laktation hade i genomsnitt en högre mjölkningsfrekvens jämfört med en ko senare i laktationen, en minskning på ca -0,2 frivilliga mjölkningar per 100 dagar längre fram i laktationen (P<0,001).

Projektgrupp:

Eva Spörndly och Mikaela (Patel) Lindberg, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU samt Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, Falköping.

Slutrapport  

Läs hela slutrapporten