SLU-nyhet

Glapp mellan Heurekas och historisk tillväxt testad

Publicerad: 16 oktober 2018

Tidigare jämförelser mellan Heurekas simulering av tillväxt och den historiskt uppmätta tillväxten visade på en skillnad mellan Heurekas simulering och historisk tillväxt, något som skulle kunnat förklaras med att Heureka underskattat tillväxten. Den senaste jämförelsen visar dock att skillnaden mellan simulerad och uppmätt volymtillväxt är obefintlig.

I SKA 15 redovisades ett antal scenarier över skogens framtida utveckling. Det är naturligtvis viktigt att den simulerade framtida tillväxten någorlunda väl kan länkas ihop med den uppmätta historiska tillväxten och därför gjordes en sådan jämförelse i temaavsnittet i Riksskogstaxeringens (RT) publikation Skogsdata år 2016. Scenariot "Dagens skogsbruk 90% avverkning" motsvarade bäst den historiska utvecklingen när det gäller avverkningsnivå, skogsskötsel etc. och användes därför vid jämförelsen.

Den historiska tillväxten enligt RT låg betydligt över den simulerade vid övergången (Figur 1). Misstankar väcktes om att tillväxten under senare år ökat i en omfattning som tillväxtmodellerna i Heureka inte förmår fånga upp.

Figur 1. Årlig tillväxt enligt Riksskogstaxeringen fram t.o.m. 2012 (orange) och scenariot Dagens skogsbruk 90% från SKA 15 (blå), åren på x-axeln avser tillväxtår och inte mätår (se text).

I medeltal ser den simulerade tillväxten ut att ligga i underkant av den historiska. Ett test genomfördes där virkesförrådets utveckling simulerades på 1071 av RT:s permanenta provytor. Simuleringarna gjordes med Heureka RegVis och på de valda provytorna hade inga åtgärder registrerats sedan provytorna etablerades mellan 1983-1987. Tillståndet på ytorna vid etableringen utgjorde startläget för simuleringarna. Det simulerade virkesförrådet 2015 jämfördes med det uppmätta från samma år och skillnaden mellan det observerade och simulerade förrådet visade sig vara obefintligt.

De senaste två årens kraftiga tillväxtminskning enligt RT raderade avvikelsen (Figur 2). Tillväxten för 2018 redovisas i Skogsdata under kommande vår men gissningsvis kommer även det årets tillväxt ligga på en låg nivå då sommaren 2018 var ovanligt torr.

Figur 2. Årlig tillväxt enligt Riksskogstaxeringen fram t.o.m. 2014 (orange) och scenariot Dagens skogsbruk 90% från SKA 15 (blå), åren på x-axeln avser tillväxtår och inte mätår (se text).

Fluktuationer kan förstärkas medan medeltal stämmer

RT's tillväxtsiffror baseras två olika stickprov. Ett som består av tillfälliga provytor och som mäts vid ett enda tillfälle, och ett som består av permanenta provytor som mäts vart femte år. Tillväxten på träden beräknas på fem års årsringsbredd på borrkärnor från det tillfälliga stickprovet och fem års diameterutveckling från det permanenta stickprovet. I bägge fallen bestäms alltså tillväxten som ett medelvärde av de senaste fem årens tillväxt. Femårsseriens mittår utgör redovisat tillväxtår och är alltså inte detsamma som året det mättes. År 2017 beräknas exempelvis tillväxten för åren 2012 till 2016. Mittåret för de fem åren blir 2014 och avser alltså tillväxtår medan 2017 avser mätår. Vid beräkning av tillväxten för det tillfälliga stickprovet beräknas en spridning, dvs en variation av tillväxten, med hjälp av ett urval av träden, s.k. provträd, som sen appliceras på alla träd. Det är möjligt att den beräkningsrutinen resulterar i en liten förstärkning av antingen öknings- eller minskningstakten av tillväxten. Det vill säga att om tillväxten ökat från ett år till ett annat blir tillväxtökningen något för stor om den ökar även nästkommande år. Detta kompenseras när väl tillväxten minskar och gå ner igen. Då blir minskningen brantare än vad den faktiskt är vilket innebär att medeltalen av tillväxten blir helt korrekt även om fluktuationerna mellan åren förstärks något. Den branta tillväxtökningen fram till tillväxtåret 2015 kan alltså ha spelat in i glappets tillkomst.