Nyhet

Framtidens odlingssystem kräver samarbete inom SLU

Publicerad: 15 december 2017

Vi behöver nya och bättre odlingssystem för jordbruket. Och vi behöver också anpassa dagens odlingssystem till framtiden. Vilka passar bättre för den uppgiften än forskare vid SLU? I det arbetet skulle vi tjäna mycket på att samarbeta mer över ämnesgränserna och hitta bra sätt att beskriva odlingssystem så att de går att jämföra.

- Om vi ska kunna utveckla bra odlingssystem så krävs ett helhetsgrepp. SLU måste bli bättre på att integrera forskning inom ekologi, mark, genetik, grödor med mera, säger Henrik Eckersten, som har gjort en litteraturstudie på uppdrag av SLU:s plattform för odlingssystem

Ett viktigt steg i den riktningen är plattformen för odlingssystem som spänner över olika ämnen och fakulteter. Henrik fick i uppdrag att belysa kunskapsläget och ta fram underlag som kan ligga till grund för framtida forskning om odlingssystem. Plattformen spänner över jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Henrik har fokuserat på jordbruket, men meningen är att slutsatserna också ska vara relevanta även för skogs- och trädgårdsbruk.

Viktigt att kunna jämföra

Enligt Henrik ska forskningen arbeta med och jämföra odlingssystem som är relevanta och användbara för jordbrukare. Detta innebär att systemen måste definieras i jämförbara termer. Både för forskarnas skull och för SLU:s avnämare (lantbrukare, myndigheter, politiker, konsumenter mm). Det kan till exempel handla om mått på hur väl odlingssystem tillvaratar ekosystemtjänster som pollinering eller naturliga fiender. Eller hur jordens bördighet påverkas i olika system.

- I dagens forskning är det ofta ekologiska och konventionella system som jämförs och det ofta i grova termer, säger Henrik Eckersten.

Olika delar av forskningen

Henrik har delat upp forskningsutmaningen i sex forskningskategorier som hänger ihop:

  • Design av odlingssystem (odlingssystemforskningens fokus).
  • Praktisk relevans för näringen. Det innebär att forskarna måste arbeta tillsammans med avnämare, ta hänsyn till deras intressen och utnyttja deras kunskaper.
  • Markanvändning – det är viktigt att sätta in odlingssystemet i ett större perspektiv, t ex scenarier för markanvändning nationellt och internationellt. Finns det andra önskemål eller konkurrerande alternativ användning av marken (bebyggelse, skogsbruk med mera)? Hur används marken runt jordbruksmarken?
  • Förutsägelser och bedömningar. Tillämpning av modeller och metoder för att förutsäga, beräkna och bedöma hur odlingssystem påverkas av och påverkar olika faktorer. En sådan fråga kan vara hur olika odlingssystem eller odlingsåtgärder påverkar omsättningen av kol och kväve?
  • Skala upp eller ner. Rumslig upp- och nedskalning använder ofta speciella metoder och föreslås som eget forskningsområde, dock med en stark länk till förutsägelser och bedömningar; t ex metoder för hur lokala fältdata kan användas för beräkningar på regional och global skala.
  • Förståelse. Forskning med en stark koppling till ämnesområdesforskningen för utvärdering och utveckling av modeller mm, t ex för osäkerhetsanalyser och riskbedömningar.

Läs rapporten:

Cropping system research - a framework based on a literature review

Relaterade sidor: