9 miljoner till tvärvetenskap om klimat och skog

- Klimatfrågan upplevs ofta som något abstrakt ”där uppe” i himlen som verkar globalt och över stora tidsskalor. Det är experter på globala politiska möten som står för kunskap och lösningar. Enskilda människor och platser blir betydelselösa, vilket väcker klimatångest eller klimatförnekelse. Med utgångspunkt i skogen försöker vi hitta ett konstruktivt och lokalt förankrat perspektiv på klimatutmaningen, säger Erland Mårald som är professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

Klimat beskrivs ofta med kurvor, mätvärden och naturvetenskapliga metoder, men människors tankar och idéer om klimat har funnits i tusentals år och påverkat hur vi hanterar våra livsvillkor. Till skillnad från det ständigt växlande vädret, har klimatet setts som något stabilt som gör det möjligt att planera för framtiden.

- Klimatförändringarna hotar denna kulturella ordning och underminerar världen som vi känner den, säger Erland Mårald. Därför måste en konstruktiv hantering av situationen även inkludera kulturella dimensioner.

Varför skogen?

Skogen länkar samman klimatet som ett abstrakt fenomen med människor i lokala sammanhang. Forskarna planerar att undersöka hur skogen kan användas för att finna lokalt skräddarsydda strategier och lösningar på klimatproblemet.

Arbetet kommer att ske genom workshops och skogsexkursioner på fyra utvalda platser - Växjö, Umeå, Lessebo och Vindeln - som valts ut för att inkludera ett stad och land-perspektiv på frågan.

Projektet Ta ner himlen på jorden: Hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt angripbar i lokala sammanhang kommer att löpa under tre år. Bakom projektet står förutom Erland Mårald, statsvetaren Camilla Sandström, historikern Anna Sténs, samtliga vid Umeå universitet samt Annika Nordin, skoglig ekofysiolog vid SLU. Det kommer dessutom att anställas tre postdoktorer.