SLU-nyhet

Välbesökta SLU-seminarier i Almedalen

Publicerad: 13 juli 2016

SLU bedriver forskning som fungerar utmärkt som underlag i samhällsdebatten. Det framgår tydligt efter årets Almedalsvecka, där SLU ordnade seminarier av ganska olika karaktär. Vissa mynnade ut i engagerade diskussioner mellan forskare och företrädare för regeringen, tunga myndigheter och intresseorganisationer, medan andra byggde på åhörarnas delaktighet. Gemensamt för de flesta var att lokalen var i det närmaste fullsatt.

SLU bjöd i år in till sju seminarier på Campus Gotland, alldeles intill Almedalen. Seminarierna tog upp viktiga framtidsfrågor: Vad ska vi ha skogen till? Varifrån ska maten komma? Är migration landsbygdens chans? Blir naturvård gotlandsrussets räddning? Behöver Sverige en egen växtförädling? Hur tacklar vi nya skadegörare och växtsjukdomar?

SLU medverkade också i stadsvandringar som inleddes i Botaniska trädgården. Flera SLU-forskare medverkar också i arrangemang på andra platser, ibland med andra organisationer som arrangör.

– Sammantaget tycker jag att årets SLU-program har fallit mycket väl ut, säger SLU:s vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck. Flertalet av seminarierna var fullsatta (ca 50 personer) och i de flesta var diskussionerna både livliga, kunniga och intensiva. Inför nästa år räknar jag med att vi startar förberedelserna ännu tidigare och vässar våra insatser ytterligare. Jag ser fram emot att komma tillbaka då, SLU har så mycket att erbjuda!

Läs mer om Eriks reflexioner i tre inlägg i Rektorsbloggen

Högt i tak på Future Forests seminarier
Forskningsprogrammet Future Forests deltog i fyra seminarier om dagsaktuella frågor för svenskt skogsbruk, och ordnade guidade vandringar i almsjukans spår. I seminarierna varvades forskarpresentationer med paneldebatter, där även politiker, representanter för myndigheter, näringsliv och olika intresseorganisationer medverkade. Sverker Olofsson och Henrik Ekman medverkade som moderatorer.

Ämnena för debatterna var bland annat behovet av effektivare handlingsplaner för att hindra spridning av växtsjukdomar, tillgängliga styrmedel för ett än mer hållbart skogsbruk och konsekvenserna av den starka äganderättslagstiftningen. Debatternas vågor gick ibland höga när oenigheter stöttes och blöttes, vilket syntes inte minst på Twitter-flödet, men ibland avslöjades även stor enighet.

Under seminariet om skogsbrukets klimatnytta konstaterades t.ex. att både landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och hans företrädare Eskil Erlandsson anser att det är viktigt att ta tillvara skogens klimatnytta genom ökad tillväxt och smartare skogsprodukter.

De skogliga seminarierna webbsändes och kan ses i efterhand.
http://www.slu.se/ew-nyheter/2016/7/hogt-i-tak-pa-future-forests-almedalenseminarier/

Livliga samtal om lantbrukets framtid
Forskningsplattformen Framtidens lantbruk bjöd på film och teater som tog publiken med på två olika framtidsresor till år 2030. Filmerna bygger på sju alternativa framtidsberättelser, eller scenarier, som har tagits fram och som kommer att finnas tillgängliga på hemsidan under hösten. Berättelserna lyfter fram både möjligheter och hot och väcker många frågor. Hur ser lantbruket och samhället ut år 2030? Och framför allt: hur vill vi att det ska bli? Hur kan vi påverka framtiden, och vilka beslut behöver vi ta nu? Berättelserna är tänkta att fungera som underlag för diskussioner om åtgärder som medverkar till att framtiden blir så som vi önskar.

Det efterföljande grupparbetet, där åhörarna fick diskutera lösningar på framtidens utmaningar, visade att berättelserna verkar fungera som det var tänkt. Seminariet var fullsatt och drog en blandad publik från myndigheter, intresseorganisationer och näringslivet, bl.a. en hel del producenter från Gotland. Diskussionerna var mycket livliga.

Russen kan rädda det öppna landskapet
Gotlandsruss som lever året om i ett kombinerat betes- och skogslandskap begränsar tillväxten av lövsly och gynnar mångfalden av gräshoppor. Däremot klarar sig granplantor från russens bete. Detta kom fram vid ett seminarium om projektet "Russet som naturvårdare". Deltagarna fick ta del av tankarna bakom projektet och ytterligare preliminära resultat. De fick även kunskap om russets historia på ön och i Sverige. Sedan de sista frilevande russen sköts eller fångades in i början av 1900-talet har rasen haft svårt att klara sig i konkurrens med andra, moderna hästraser.

I diskussionen med de intresserade och kunniga deltagarna diskuterades lämpliga områden och förutsättningar för denna typ av nygammal lösdriftsdjurhållning. En begränsande faktor är regelverket för tillsyn, som kan bli knepigt att följa om russen rör sig över stora arealer.

– Med små justeringar av tillsynskravet och utveckling av tekniska redskap tror jag dock att detta går att lösa, säger CG Thulin. Att släppa russen helt fria är vi nog inte mogna för i Sverige idag, men runt om i världen finns mängder med helt förvildade hästar, så tanken är inte ovanlig.

Grödans egenskaper viktigare än hur den förädlats
"Kan man göra en potatis med taggar så att inte vildsvinen äter upp grödan?" Så löd en av många intressanta, viktiga och ibland skämtsamma frågor under det seminarium om växtförädling som anordnades av forskningsprogrammet Mistra Biotech. Ett femtiotal personer fanns på plats, inklusive forskare och en panel bestående av politiker och företrädare för Lantmännen och LRF.

Vilka slutsatser kan då dras utifrån seminariet? Enligt Lisa Beste, kommunikatör på Mistra Biotech, kan följande lyftas fram:

  • En grödas egenskaper är mycket viktigare än den teknik som växtförädlaren har använt för att ta fram en ny sort – det tycker även miljörörelsen i vårt land, vilket verkar vara unikt för Sverige.
  • Det finns inga vetenskapliga belägg för att konsumenter i Europa har en mer negativ inställning till växtförädling via bioteknik än människor i övriga världen.
  • Vi behöver återgå till ett utökat statligt stöd för växtförädling i Sverige, för att kunna möta klimatförändringar, utveckla ett mer hållbart jordbruk och bli mindre beroende av importerade livsmedel.

Dalakommuner som ser migration som en möjlighet
Årets "hetaste" seminarieämne under Almedalsveckan var integration, och även SLU hade ett seminariepass inom detta tema: Är migrationen landsbygdens chans? Vad säger forskare och praktiker?

Erik Westholm och Kjell Hansen gav en lägesrapport från ett projekt som studerar den stora asylinvadringen under hösten 2015 och hur den hanteras i tre kommuner i Dalarna. Vad de fann var att dessa kommuner hade en besvärlig höst, men att situationen ändå kunde hanteras och att kommunerna ser migration som en möjlighet. I seminariet medverkade också personer som är engagerade i frågan på ett praktiskt plan, inom olika intresseorganisationer som har landsbygden i fokus. De förde bland annat fram att engagemanget på landsbygden ibland krockar med dagens regelverk, t.ex. när det gäller storlek på asylboenden.

SLU i biståndsdebatten,
SLU var medarrangör i två seminarier på Sidas scen i Almedalen. Den första hade titeln "Mat och klimat utan konflikter och katastrofer – bistånd för resiliens?", och modererades av Johan Kuylenstierna (SEI). En brett sammansatt panel, där SLU representerades av Anders Malmer (SLU Global), diskuterade kopplingar mellan konflikter och brist på positiv landsbygds- och lantbruksutveckling. Ett annat tema var behovet av produktivitetsökningar inom lantbruket. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inledde och hävdade att Sveriges plats i säkerhetsrådet ger nya möjligheter att driva förebyggande arbete.

Det andra seminariet hade titeln "Antibiotika i djurhållningen – vad kan Sverige lära världen?", och modererades av Peter Sylvan. Ulf Magnusson (SLU Global) och Åsa Odell (LRF) berättade om riskerna med hög antibiotikaanvändning och hur Sverige lyckats få rekordlåg användning genom god djurhållning. En dialogpanel betonade att Sverige har mycket att bidra med när det gäller de globala utmaningarna inom antibiotikaresistens.

Läs mer om SLU:s aktiviteter, inklusive namn på de medverkande
http://www.slu.se/almedalen

Relaterade sidor:


Kontaktinformation