SLU-nyhet

30 år efter Tjernobyl - hur påverkas renköttet idag?

Publicerad: 10 maj 2016
Cesiummätning på ren. Ren och två människor. Foto.

Birgitta Åhman, professor i renskötsel vid HUV har blivit intervjuad av Sameradion.

Här kan du lyssna på intervjun i Sameradion

Nu uppmärksammas att det är 30 år sedan Tjernobylkatastrofen inträffade den 26 april 1986, när bland annat Sverige drabbades av nedfall av framför allt radioaktivt cesium. Trettio år är den fysikaliska halveringstiden för cesium-137, vilket innebär att av det som spreds över Sverige för 30 år sedan har hälften sönderfallit till andra (icke radioaktiva) ämnen.

Som tur är har radioaktivt cesium blivit oåtkomligt på annat sätt. Det mesta har vandrat ner i marken och tas inte upp av växter och djur. När det gäller renar, som var det djurslag som totalt sett drabbades mest, minskade halterna av radioaktivt cesium snabbt i början, men med tiden går minskningen allt långsammare. En del renar ligger fortfarande över gällande gränsvärde för cesium-137 (1500 Bq per kg). Så gott som alla dessa utfodras före slakt och då går cesiumhalterna ner, i allmänhet långt under gränsvärdet. Under senast åren är det bara enstaka renar som har kasserats vid slakt på grund av radioaktivt cesium.

Gränsvärdet för radioaktivt cesium i livsmedel är satt utifrån en internationell rekommendation att ingen ska få en årlig stråldos över 1 millisievert (mSv) extra från livsmedel vilket motsvarar ett intag av 75 000 Bq cesium-137. Det kan jämföras med att svensken i genomsnitt får 2-3 mSv per år från andra källor (bland annat naturlig bakgrundsstrålning i omgivningen).

Läs mer

Mer om detta går att läsa i en SSI-rapport från 2005. Det mesta i den gäller fortfarande. Samma områden omfattas av åtgärder och kontroll renar vid slakt. De genomsnittliga halterna av radioaktivt cesium i renarna har inte ändrats märkbart och det ser ut som om vi nu får räkna med att renar, liksom vilt, nu i stort sett följer det fysikaliska halveringstiden på 30 år. Man kan nog räkna med att det kan ta upp till två halveringstider till (dvs 60 år) innan det inte längre går att hitta en enda ren i Sverige som ligger över gränsvärdet.