Fakta:
1 kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Betoningen ligger på det första ordet. Genom att se SLU som ett, en helhet, stärks vår samlade kapacitet att vara den drivkraft för förändring som behövs för att uppnå visionen. Ett SLU som samarbetar internt, med likvärdiga och jämlika förutsättningar för studenter och medarbetare, arbetar mer effektivt och med samlad styrka. Ett SLU gör det också tydligare för omvärlden vad vi står för.
Övergripande mål:
Ett starkare gemensamt SLU såväl internt som i externa kontakter.
Se aktiviteter för fokusområde 3 (FO3)
Delkomponenter:
a) Ett aktivt och systematiskt arbete för god arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor bedrivs, där proaktivitet och internt lärande är ledstjärnor.
b) SLU har starkare sammanhållna miljöer, där grundutbildningsuppdraget utgör en större del och har fått höjd status.
c) SLU har tillvaratagit möjligheterna med en spridd organisation, genom att underlätta och stärka samarbeten över geografiska och organisatoriska gränser samt mellan verksamhetsområden.
d) Harmonisering av rutiner och processer har skapat likvärdiga förutsättningar, oavsett vilken del av SLU som medarbetare och studenter tillhör.
e) Genom att förena universitetsrollen och expertmyndighetsrollen har SLU drivit kunskapsutvecklingen framåt.
Innebörd:
Ett aktivt och systematiskt arbete för god arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor bedrivs, där proaktivitet och internt lärande är ledstjärnor
En arbets- och studiemiljö som är fri från diskriminering och som kännetecknas av inkludering är en grundläggande förutsättning för ett hållbart arbets- och studieliv. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Viktiga delar för att uppnå detta är på SLU bl.a. jämställda karriärvägar och möjligheter till finansiering, liksom att det finns ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. SLU ska bli mer proaktivt med ett systematiskt arbete i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall, samt för att förebygga och motverka diskriminering och främja lika möjligheter för studenter och anställda. Grundläggande i detta arbete är att bekämpa begränsande normer och maktordningar kopplade till diskrimineringsgrunderna1. Viktigt är också ett internt lärande där organisationen delar goda exempel, lär av varandra och arbetar tillsammans i ett SLU. Arbetet för jämställdhet och lika villkor bidrar till att förstärka SLU:s attraktivitet som universitet. Det bidrar till kvalitet i undervisning och forskning, genom att allas kompetens tas tillvara.
Utveckling av utbildningarnas kvalitet och samhällsrelevans behöver tydligt vara i fokus för alla delar av universitetet. Sammanhållna miljöer med nära samband mellan utbildning, forskning och miljöanalys ger goda förutsättningar för hög kvalitet och förnyelse i all verksamhet. Detta är också en grundläggande del i den globala universitetstanken. Det är därför eftersträvansvärt att universitetet ska växa genom att öka omfattningen av utbildningen. Fler institutioner ska ha en jämnare fördelning mellan utbildning och forskning och fler lärare/forskare ska både undervisa och forska. Det medför exempelvis att utbildningen än mer backas upp av stark forskning på området och att forskningen stimuleras av studenternas medverkan. Miljöanalysens kunskapsbyggande ger värdefullt material för studenter och forskare att förädla och dess förekomst på SLU förhöjer därmed de andra områdena. Sammanhållna miljöer och höjd status för utbildning internt innebär också att SLU externt kan bidra ännu bättre till samhällsnytta. För att nå starkare sammanhållna miljöer krävs att kompetensförsörjningsprocesserna utvecklas för att stödja detta.
SLU är alltid nära, för studenter, medarbetare och vår omvärld – det är en rikedom att vara närvarande i hela landet. Detta ger ökade möjligheter till olika sorters samarbeten med bred regional förankring som inom SLU sammanförs till en nationell helhet. Omvärlden ska kunna vända sig till ett SLU och möta oss som samverkanspartner i hela vår bredd, inte enstaka delar för sig. Genom att finna sätt att arbeta runt avstånden och skapa tillhörighet och likvärdighet, kan styrkan användas fullt ut. Vår omvärld möter då en enad bild oavsett geografisk placering.
Interna samarbeten utgör en potential att utforska och stärka och möjliggörs genom att överbrygga fysiska och mentala barriärer. En förutsättning för detta är en organisationskultur där öppenhet inför nya samarbeten är en naturlig del. Att förändra en kultur är svårt, men inte desto mindre nödvändigt för att tillvarata de möjligheter som finns i en stor kunskapsorganisation som vårt universitet. Kärnan i detta är ett ansvar för forskningens frihet, en kultur av ömsesidig respekt, en nyfikenhet för andras forskningsfrågeställningar och en vilja att ta ansvar för den vetenskapliga dialogen om slutsatserna av forskningsresultat. Detta göder kunskapsutvecklingen och genererar nya forskningsfrågor, vilket är en central förutsättning för våra interna samarbeten och vår vetenskapliga utveckling.
SLU:s olika verksamheter och verksamhets-/studieorter har alla något unikt som är värt att värna. Samtidigt är det viktigt att skapa likvärdighet och erbjuda likvärdiga förutsättningar oavsett verksamhet. Det kan exempelvis gälla förutsättningar för att utöva gott ledarskap och medarbetarskap samt lärandemiljöernas kvalitet.
Harmoniserade administrativa processer och villkor, liksom ändamålsenliga organisatoriska lösningar, kan vara medel för att åstadkomma detta. Alla medarbetare och studenter är en tydlig del av ett SLU.
SLU har sedan lång tid tillbaka ett unikt uppdrag, där två roller förenas. De två rollerna, dels som universitet, dels som expertmyndighet4 , är båda djupt rotade och en självklar del av Ett SLU. När omvärlden vänder sig till SLU som expertmyndighet, når den också hela den värld som en myndighet med utbildning på alla nivåer, forskning och miljöanalys innebär. SLU har på detta sätt möjlighet att erbjuda något mer.
För SLU är det därför viktigt att bevara, förtydliga och utveckla den dubbla rollen. SLU ska vara förstahandsvalet att kontakta vid behov av expertkunskap inom våra områden och samarbetet med andra expertmyndigheter ska utvecklas. Samtidigt som de båda rollerna är nära sammanlänkade och stärker varandra, är det också viktigt att tydliggöra för omvärlden skillnaden mellan dem. Vetenskaplig debatt kring tolkning av forskningresultat, inte sällan med motstridiga slutsatser, tillhör universitetsrollen och visar på hur ny kunskap utvecklas. I expertrollen kan SLU ta fram synteser av en sådan vetenskaplig debatt för att beskriva det aktuella kunskapsläget.
1 kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.