Specialiserad bildklinik med egen utbildning

– Bilddiagnostiken tenderar att bli en allt större del av undersökningarna. Den kan ge så många viktiga svar på vad som är felet med ett djur. Undersökningen har ibland helt avgörande betydelse till exempel när det gäller att förbereda operationer, säger Margareta ”Maggi” Uhlhorn som är chefsveterinär på bilddiagnostiska kliniken.

UDS är det enda djursjukhus i Sverige som kan utbilda europeiska specialister inom bilddiagnostik för alla djurslag och har också flest internationella specialister i den dagliga verksamheten. Det finns förhållandevis lite utbildning i bilddiagnostik på veterinär- och djursjukskötarprogrammen. Maggi skulle vilja se en utökning. 

– Det har hänt så otroligt mycket på området och betydelsen av bilddiagnostik i den dagliga djursjukvården ökar. Och om man ser till ämnet som sådant blir bilddiagnostik mer specialiserat och specialisering kräver utbildning.

UDS har ett utbildningsprogram man kan gå efter att man tagit sin veterinärexamen och jobbat några år i yrket. Det är en tuff utbildning på tre år. Efter examen ska man behärska de fem bilddiagnostika tekniker som finns på UDS*. 

– Den europeiska specialistutbildningen var från början en enda utbildning. Nu är den uppdelad på smådjur och stordjur. Om jag får gissa kommer specialiseringen följa mönstret som finns på humansidan att man lär sig läsa olika delar av en kropp, eller olika organ. Det blir svårare och svårare att greppa över alla våra discipliner.

– Mycket tack vare det utbildningsprogrammet har vi fått ett stort internationellt kontaktnät. Vi har fått ett gott rykte och det är många som vill komma hit, såväl studenter, forskare, veterinärkollegor som djursjukskötare. Det har också möjliggjort att vi kan hålla en hög kompetens på vår personal och erbjuda högkvalitativ diagnostik i djursjukvården, säger Maggi.

Detta gagnar inte bara UDS egna patienter. Det finns det sedan länge även ett gott samarbete med andra kliniker och djursjukhus i regionen som skickar patienter för vidare diagnostik till UDS. För vissa speciella undersökningar kan patienter även komma från andra länder i norden.

Förändringens vindar

När det gäller förändringar på UDS är det många stora processer som pågår parallellt, såväl UDS-interna som på VH. Bilddiagnostiska kliniken är sedan november sammanslagen med smådjurskliniken. Antalet studenter inom såväl veterinär- som djursjukskötarprogrammen ska utökas och plats måste skapas på klinikerna för den kliniska träningen.

Tidigare har UDS drivits som ett kommersiellt djursjukhus men nu är det uttalat att fokus ska ligga på undervisning, forskning och högkvalitativ djursjukvård. Maggi tror att det kan bidra till en arbetsro och till en bättre arbetsmiljö.

– Vi är i ett läge där vi fortfarande inte riktigt vet hur det ska se ut och det känns lite stressande. Vart är vi på väg? Avgörande beslut ska fattas redan i år till exempel när det gäller UDS och VH:s organisation. Det finns både för- och nackdelar med att tempot är lite forcerat. Behovet av förändringar har legat i luften länge så det är bra att det äntligen blivit verkstad.

– Vi måste hitta det stadigvarande. ”Så här kan vi ha det ett tag framåt och det känns helt okej.” Och jag är övertygad att vi kommer komma dit, avslutar Maggi.

* Metoder vid kliniken

Datortomografi (DT) är datorstyrd skiktröntgen. På UDS genomförs undersökningar av såväl smådjur som hästar. DT är en särskild form av röntgenundersökning som skapar mycket detaljerade bilder av kroppen och dess organ.

Röntgenundersökning görs för att avbilda kroppens inre organ eller benstomme, och utförs med hjälp av en röntgenapparat. En röntgenapparat är som en kamera som kan fotografera med hjälp av röntgenstrålar.

Scintigrafi är en undersökning där man med hjälp av ett radioaktivt ämne mäter upptaget i ett specifikt organ med hjälp av en gammakamera och kan därmed följa såväl fysiologiska som patologiska förlopp.

Magnetisk resonanstomografi (MRT) kan ge mycket detaljerade bilder. Metoden är användbar vid undersökning av kroppens mjukdelar, ofta hjärna och nervbanor. MRT ger en bättre kontrastskillnad mellan normal och onormal vävnad än DT.

Ultraljud används vid undersökningar av bukorgan, hjärta, muskulatur, senor och andra strukturer och är tillsammans med röntgen en av de vanligaste bilddiagnostiska teknikerna inom djursjukvården.