Höstmorgonen är fortfarande kylig när vi sammanstrålar med Riksskogstaxeringen för att följa med dem ut på en fältdemonstration. Skälet till exkursionen är ett besök av en albansk delegation, som har kommit till Sverige och SLU för att få vidgade perspektiv hur man kan utforma och genomföra skogliga inventeringar.
– Vi håller på att bygga upp vår kompetens inom området. Sverigebesöket är en del av vår lärandeprocess, säger Kliti Starja som är chef för skogsdivisionen vid den nationella miljömyndigheten i Albanien.
Allt som allt består delegationen av 14 personer, som kommer från Albaniens miljömyndighet, dess byrå för naturskyddsområden samt lantbruksuniversiteten i Tirana.
Inventeringen redan igång
Projektet, som leds av SLU och där även Skogsstyrelsen medverkar, syftar till att bygga upp en riksskogstaxering i Albanien som ska ge ökad kunskap om tillstånd, förändringar och brukande av Albaniens skogar. SLU bidrar både med kompetens och råd kring inventeringens statistiska upplägg och med att utbilda teknisk personal.
– I våras var vi nere i Albanien och höll en utbildning för deras fältpersonal. Redan nu i sommar har fem eller sex grupper genomfört en försöksinventering i sydöstra Albanien och testat metoderna, säger Mats Sandewall som leder SLU:s arbete i projektet.
Fältgrupperna har då återbesökt provytor, som lades ut vid en skoglig inventering som Albanien genomförde år 2004. Dock har fältpersonalen ibland haft svårt att hitta tillbaka till de gamla ytorna, något som återspeglades i dagens mest intensiva diskussion vid detta besök. Hur gör man om man får problem med att hitta tillbaka till en permanent provyta?
– Lämpligtvis genom olika markeringar som ni gör på provytorna och den gps-position som ni har. Kom ihåg att det är jätteviktigt att alltid markera nya referenspunkter när ni återbesöker provytor! betonar Mats Walheim, som är ansvarig för fältarbetet i den svenska Riksskogstaxeringen.
Avverkning, nyplantering och röjning
Eftersom det här är en permanent provyta genomförs förutom mätningar av trädhöjd, -ålder och bedömning av skador på träd m.m. även en inventering av mark och fältskikt. Diskussionen tolkas snabbt till albanska för de som inte pratar engelska. När demonstrationen är klar gör Jonas Fridman, som är chef för svenska Riksskogstaxeringen en kort sammanfattning av provytan och de registreringar som gjorts.
– Det här är en ung, hårt röjd tallungskog. Beståndsåldern är 12 år, medelhöjden fyra meter med cirka 1000 träd per hektar. Fältskiktet domineras av gräs. Ytan lades ut år 1983 och det är i år femte gången som Riksskogstaxeringen besöker den. Omkring 2003 avverkades området, planterades med tall 2005 det och i sommar har det röjts.
Stöd för skogspolitiken
Samarbetsprojektet kommer att pågå till och med år 2019. Mats Sandewall berättar att de albanska myndigheterna vill använda resultaten från sin inventering som stöd för hushållningen och skötseln av landets skogar och för att utveckla skogspolitiken. Exempelvis finns det en önskan om att hållbart öka skogsproduktionen samtidigt som man värnar om den biologiska mångfalden.
– Några av de saker som vi vill lära oss är bland annat hur man på bästa sätt samlar in data för att kunna se förändringar och göra statistiska jämförelser. Hur vi kvalitetssäkrar metoder och data och att vår personal får träna sig i att använda laserdata, regressionsanalyser med mera, säger Kliti Starja.
