Härliga växtjul!

Amaryllis som snittblomma är trendigt och julgrupper med traditionella julblommor som är pyntade med glitter, kanelstänger, nötter, julpynt och glitter är också populärt. En och annan orkidé kan också pryda sin plats till jul. Men fortfarande är det nog julstjärnor, amaryllis och hyacinter i olika färger som är vinnarna i längden.

Om du vill skydda huset från ont och kanske till och med få en liten puss, glöm inte att hänga upp en mistel i taket eller i dörrposten – men välj en importerad för i Sverige är den fridlyst. Och se upp, många av växterna är giftiga visar det sig!

Läs och lär dig lite om det vi hittar på gottebordet och i krukorna under juletid.

Fikon

Fikon räknas vid sidan av dadlar, vindruvor och oliver till våra äldsta pomologiska kulturväxter. Redan vid civilisationens gryning odlades fikonträd i ett område som sträckte sig från Indien till Medelhavsländerna. Fikonet förökas enkelt med sticklingar och rotskott, varför odlingen tidigt omfattade utvalda sorter.

Mandel

I likhet med plommon, körsbär, persika och aprikos är mandel en stenfrukt. Emellertid skiljer sig mandeln från de förra genom att sakna saftigt fruktkött. I stället omges stenen av ett saftlöst och läderartat hölje som spricker upp vid mognaden. Inuti stenen finns de oljerika fröna, som vi kallar mandlar.

Oljan som utvinns ur fröna har sedan antiken använts till salvor och skönhetsmedel, men mandelns viktigaste användning har varit som en delikatess att förtäras naturell, i bakverk eller som godsaker. Det bör observeras att mandlar innehåller ett giftigt ämne, amygdalin. Halterna är låga hos sötmandeln, men högre hos bittermandeln som måste konsumeras med måtta. Smakmässigt kan man skilja mellan söt- och bittermandlar, men inte utseendemässigt.

Julkaktus

Ursprunget till det som under långa tider har varit känt som julkaktus och som numera heter Schlumbergera x buckleyi har varit höljt i dunkel. Att julkaktusen är en hybrid har varit bekant sedan länge men vad som har korsats har varit föremål för diskussion. Idag anses kloner av Sclumbergera russelliana och novemberkaktus, S. truncata, vara julkaktusens föräldrar.

Hyacint

Hyacinter är ljuvligt doftande inneblommor som vi använder mycket nu till jul, men är tyvärr inga långlivade trädgårdsväxter. Den växer vild i sydöstra Turkiet och västra Syrien. Hyacinten introducerades i Danmark och förmodligen också i
Sverige under 1600-talet.

Saffranskrokus

Normalt tycker man att krokusen är en vårblomma. Men många arter av krokus blommar på hösten och en av dem är den kända saffrankrokusen C.sativus. Var saffrankrokusen härstammar från är okänt eftersom den har varit i odling så länge, men troligen från östra Medelhavsområdet.

Redan för 4000 år sedan under det minoiska kungahovet i Knossos på Kreta, färgades tyger med saffran. Saffran sades även kunna bota 90 olika sjukdomar. Saffran innehåller mer än 150 olika dofter och aromämnen. Det bör påpekas att saffran inte är enbart en nyttoväxt utan innehåller även giftet crocetin. Den är den klart dyraste kryddan.

Julros

Julrosen växer vild i bergen i sydöstra Europa. Till Norden kom den troligen med munkar under medeltiden. Det vetenskapliga namnet Helleborus är sammansatt av grekiskans ord för död och mat och berättar att växten är giftig att äta. Julrosen har också använts för att mota bort onda väsen. Hängdes den upp i ladugårdsdörren skyddades djuren.

Julstjärna

Växtentusiasten Joel Roberts Poinsett sägs vara den som upptäckte julstjärnan växande i det vilda i Mexico år 1851, när han besökte Mexico som den första amerikanska ambassadören. Joel Roberts Poinsett tog då med julstjärnan till USA, gav den sitt engelska namn Poinsettia och sedan spreds den vidare. Du hittar dem idag både som krusiga och i olika färger.

Juläpplen

Vi pyntar med äpplen i granar och kransar och låter dem ta plats på julbordet, där de får pryda julgrisen och bringa syrlighet till de eljest något fadda sill- och rödbetssalladerna. Ett riktigt gott äpplemos är också ett måste till revbensspjällen och på gottebordet sätter vi gärna en skål med väldoftande äpplen. Enligt gammal folktro är det dessutom viktigt att äta ett äpple på jul- eller nyårsdagens morgon för att försäkra sig om god hälsa under det kommande året.

Skribenter: Anette Neldestam Larsson, Rebecca Thörning, Linnea Oskarsson, Inger Hjalmarsson m.fl. Foto: Se respektive bild.

Till Vårt SLU