Fomar är ett för universitetet och fakultteerna gemensamt organ organ med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor samt att stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med fortlöpande miljöanalys och dess samordning med övriga redovisningsområden. Rådet bereder också förslag till rektor om årlig fördelning av anslag till fakultetsnämnder och till gemensamma ändamål inom redovisningsområdet.
Minnesanteckningar från Fomar möten i Public 360. Du kan öppna länken när din dator finns inom SLU:s nätverk/vpn och du har Office Plugin för Public 360. Läs de tekniska kraven för att öppna filer eller kontakta support@slu.se om du behöver hjälp.
Ordförande
Ledamöter
Adjungerade med närvaro- och yttranderätt
Sekreterare
Verksamhetsplan och arbetsformer
Sammanfattning av ansvarsfördelning enligt styrelsens och rektors delegationsordningar:
Rektor har delegerat till vicerektor för samverkan och fortlöpande miljöanalys att leda, samordna och organisera åtgärderna inom den fortlöpande miljöanalysen. Vicerektor utför arbetet med stöd främst från Fomar och det administrativa stödet vid planeringsavdelningen.
Rektor har delegerat till Fomar att stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med fortlöpande miljöanalys och dess samordning med SLU:s forskning och utbildning. En viktig komponent i Fomars uppdrag är att verka för samordning över fakultetsgränserna.
Fomar har tillsammans med vicerektor ett övergripande ansvar för utveckling av den fortlöpande miljöanalysen vid SLU. Institutionerna deltar också aktivt i den strategiska utvecklingen av miljöanalysen, bl.a. genom att söka externfinansierade projekt som kompletterar de statsanslagsfinansierade projekten.
Rektor utser efter förslag från dekanerna fakulteternas representanter samt personliga suppleanter i Fomar.
Styrelsen beslutar efter beredning av Fomar och förslag från rektor om fördelning av statsanslag till fakulteterna. Inom de ramar som fastställs av styrelsen beslutar fakultetsnämnderna om fördelning av statsanslag och tillhörande direktiv/uppdrag till institutioner och andra enheter.
Fortlöpande miljöanalys är fakultetsövergripande och för att främja intern samordning och extern dialog har som ett komplement till linjeorganisationen inrättats särskilda SLU-övergripande miljöanalysprogram. All verksamhet inom fortlöpande miljöanalys, oavsett finansieringskälla, ingår i något av miljöanalysprogrammen. Rektor beslutar om att inrätta och avveckla miljöanalysprogram samt utser programansvarig dekan (fakultet) för respektive program.
Fakulteterna ansvarar för miljöanalysprogrammen, vilket bland annat innebär att utse koordinatorer för programmen, fastställa programvisa mål och externa programvisa referensgrupper, samt besluta om delområden inom respektive program för vilka medel utlyses öppet inom SLU. Ambitionen är att varje miljöanalysprogram arbetar fakultetsöverskridande även om det formella programansvaret ligger på respektive fakultet.
Koordinatorerna för miljöanalysprogrammen arbetar på programansvarig fakultets uppdrag för att utveckla och följa upp miljöanalysprogrammen. Koordinatorn ska verka som katalysator och förslagsställare för att skapa en bra helhet inom aktuellt miljöanalysprogram.
Miljöanalysverksamhet bedrivs vid SLU:s institutioner (motsvarande) där prefekten har det formella ansvaret för genomförandet.
Kort beskrivning av miljöanalysens utveckling vid SLU:
SLU och dess föregångare har en lång tradition att följa och analysera utvecklingen av de naturresurser som är en förutsättning för jord- och skogsbruk och därtill anknutna näringar. Äldst är Riksskogstaxeringen som började sin verksamhet redan 1923 men det är först under 1990-talet som miljöövervakning och miljöanalys utvecklas till en egen verksamhetsgren vid SLU och sedan fortsätter att öka i omfattning.
Under 1991-1992 förs delar av verksamheten vid Naturvårdsverket till SLU:
I SLU:s anslagsframställning för 1992/93-94/95 anges att långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd ingår i SLU:s verksamhet och att området ska prioriteras. Motiven för universitetets prioritering har då utvecklats i ett antal skrivelser med olika förslag om organisatoriska lösningar. Från och med 1996 anslås särskilda resurser för området och SLU Miljödata inrättas som samverkansorgan och stöd för verksamheten vid institutionerna. Samtidigt inrättas en fakultetsgemensam professur i miljöanalys. Fortlöpande miljöanalys redovisas från år 1997 som ett eget verksamhetsområde, likställt med forsking och utbildning.
Verksamheten utreds vid tre tillfällen: I november 2001 överlämnar Kaj Rosén "Utredningen om verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys vid SLU". I mars 2003 redovisar Christer Heinegård m.fl. en mängd förslag i utredningen "Utvecklingen av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys". I mars 2007 presenterar Ingrid Petersson och Per Jennische utredningen "Hur lillebror blir stor". Dessutom ingår fortlöpande miljöanalys i utvärderingen kvalitet och nytta, KoN, som genomförs 2009.
Under 2004-2005 inrättas miljöanalysprogram. Programindelningen knyter an mot de nationella miljökvalitetsmålen. Efter KoN 2009 görs vissa justeringar i programorganisationen.
SLU miljödata upphör den sista mars 2008 och dess funktioner lyfts in i universitetets linjeorganisation.
Under 2011 överförs Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet, som till stora delar utgörs av fortlöpande miljöanalys, till SLU. Under 2012 inrättas ett nytt miljöanalysprogram Kust och hav för att rymma delar av verksamheten, övriga delar inom fortlöpande miljöanalys integreras i miljöanalysprogrammet Sjöar och vattendrag.
Under 2018 inrättas två nya miljöanalysprogram Fjäll/Arktis och Vilt. SLU deltar med en expert i Utredningen om översyn av miljöövervakningen (M 2017:03) och bidrar med beskrivningar av den natur- och resursövervakning som bedrivs vid SLU.