Vattentemperaturen i en bäck påverkas av i hur hög grad vattenytan befinner sig i skugga. När träd i närheten av vattendraget avverkas utsätts vattnet för mer solljus vilket leder till högre temperatur. Vattnets temperatur är en viktig faktor för många vattenlevande arter, till exempel flodpärlmussla och öring, men också för många ekosystemfunktioner så som koldioxidupptag och nedbrytning.
En grupp forskare från SLU, Stockholms universitet och Karlstads universitet har undersökt hur långt nedströms om hygget som temperaturhöjningen och effekten på algtillväxt finns kvar.
— Vi har länge vetat att kalhyggen bidrar till att höja temperaturen i vattendrag, men nu kan vi tydligt visa att effekten inte upphör vid hyggesgränsen utan finns kvar även när vattendraget tar vägen in i skogen igen, säger Caroline Greiser vid Stockholms universitet, en av författarna bakom studien.
Studien visar att ett hygge kan orsaka en temperaturökning på upp till 4,1 grader Celsius och effekten märks så långt som 150 meter nedströms om hygget. Hyggesavverkning påverkar inte bara temperaturen utan också algproduktionen i bäckar.
— Resultaten innebär att det finns risk för effekter på landskapsnivå eftersom vår skog består av ett lapptäcke av nya och gamla hyggen som dessa bäckar rinner igenom. Därför behöver kantzoner längs vattendrag vara minst 15 meter breda på båda sidor om bäcken för att undvika temperaturhöjningarna, säger Maria Myrstener, SLU.
Skyddet av vattendrag vid skogsbruk handlar i stort om att lämna en trädkant längs vattendraget och att undvika körning i och nära bäcken. Dagens riktlinjer för skydd av vattendrag fokuserar i de flesta fall på det avverkade området, och tar inte hänsyn till hur långt nedströms som påverkan kan ske, eller vilken påverkan som finns uppströms. Forskningen visar att i varje givet ögonblick är 57 000 kilometer vattendrag i Sverige (1,4 varv runt jorden) påverkade av hyggesavverkning, antingen lokalt eller nedströms.
— Jag har studerat funktionen hos kantzoner vid skogsbruk i sju år. De här resultaten gör mig mycket oroad, säger Lenka Kuglerová, SLU, som lett det Formas-finansierade projektet.
Hon påpekar att skyddet av skogens vattendrag behöver ses i ett landskapsperspektiv, så att skyddsåtgärder som genomförs inte saboteras av påverkan som sker uppströms. Bredare och mer strategiskt genomtänkta kantzoner skulle gynna den biologiska mångfalden i vattnet och samtidigt bidra till att svenskt skogsbruk möter EU:s krav på vattenkvalitet inom ramen för vattendirektivet.
