Deeptech – vad är det? Inom universitetsvärlden, och inte minst på SLU, pågår processen att ringa in vad själva begreppet verkligen innebär, för att forskare på bästa sätt ska fånga möjligheterna att finansiera banbrytande forskning kring komplexa frågeställningar.
– I dagens kunskapsläge skapar ämnet deeptech ofta lite tystnad. Kanske sitter man inte som forskare och tänker att ”mitt arbete är verkligen banbrytande!”. Det är så stora ord, säger Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food.
Tillsammans med SLU Holding arrangerade SLU Future Food i maj 2024 ett webbinarium om deep tech vid SLU, där också innovationsmyndigheten Vinnova medverkade. Allt för att mobilisera medvetenhet och intresse för deeptech som är ett prioriterat område med många utlysningar att vänta, både från EU och svenska forskningsfinansiärer. Men vilka forskningsområden vid SLU kan potentiellt utvecklas till att bli deeptech? Och vilka är det redan?
– Deeptech handlar om att lösa samhällsutmaningar och behöver inte alltid kräva revolutionerande teknologi i sig. Men det innefattar att på banbrytande sätt lösa komplexa problem där innovation, intensiv forskning och utveckling måste till – och dessutom mycket tid och pengar, säger Mats Wiktorsson, senior innovation and business advisor på SLU Holding.
– Deeptech innefattar också att övervinna strukturella hinder för att kunna utmana eller förändra hela branscher; sådant som stoppande regelverk, komplexa marknader och låg kundacceptans. Och förstås måste deeptech vara hållbart ur Agenda 2030-perspektivet.
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har, i samarbete med Tillväxtverket och på uppdrag av regeringen, sammanställt en rapport som definierar Sveriges styrkeområden inom deeptech, jämfört med ett tiotal andra europeiska länder. Rapporten visar att svenska startup-företag inom deeptech får en något mindre del av riskkapitalet än i de europeiska länder som Sverige jämfördes med.
– Men samtidigt har vi i Sverige ett väl utvecklat ekosystem med aktörer som har stort intresse för deeptech, och här finns stark forskning med mycket att bygga vidare på. Så vi vill se en kraftfull satsning på deeptech-företag med finansiering både i tidigt skede och för att möjliggöra uppskalning, säger Anna Bergstrand, strategiskt ansvarig för deeptech på Vinnova.
– Lyckas vi väl finns stora möjligheter att öka Sveriges internationella konkurrenskraft. Deeptech är en nyckel till grön omställning, resiliens och säkerhet.
Anna Bergstrand ser att vi nu är inne i en helt transformerande fjärde våg av innovation, där den föregående handlade om den digitala revolutionen.
– Nu bygger vi vidare på kombinationer av tidigare avancerad forskning och ingenjörskonst inom sådant som material, AI, robotik och bioteknik. Det möjliggör helt nya, kreativa sätt att ta sig an våra stora samhällsutmaningar. Men det finns också en helt ny komplexitet att arbeta sig igenom; en regeldjungel som inte är anpassad för de här lösningarna.
Vinnova kan på olika sätt hjälpa forskningsförankrade startup-företag inom deeptech. Dels erbjuder innovationsmyndigheten VFT, som står för validering för tillämpning, i ett mycket tidigt skede. Det kan handla om att stärka forskares möjlighet att kommersialisera eller på andra sätt nyttiggöra sin forskning. Eller att finansiera aktiviteter som normalt inte får forskningsmedel, men som är viktiga för att tidigt minimera risker och stärka potentialen i innovativa idéer och forskningsresultat. Det kan gälla att identifiera konkurrenter eller samarbetspartners, eller att kartlägga tillämpningsområden.
Forskare som vill testa sina idéer kan vända sig till SLU Holding för att få hjälp kring VFT, och även för att kopplas ihop med kompletterande kompetens eller forskning från annat lärosäte.
– Vi finansierar också det vi kallar ”banbrytande tekniklösningar”, där företag kan söka stöd i samverkan med andra, i så kallade projektkonsortier. Och den andra utlysningen av det som kallas ”Acceleration av deeptech-företag” öppnade i maj 2024. Där kan enskilda företag under vissa förutsättningar söka finansieringsstöd i etapper, och få en styrgrupp av externa experter och även kompetenshöjande insatser, säger Moa Persdotter, Vinnovas programansvarig för acceleration av deeptech-företag.
Två exempel på svenska deeptech-företag med förankring i akademin som Vinnova har stöttat finansiellt är Epishine som utvecklar inomhussolceller och Novatron som gör en design av fusionsreaktorn.
– Och extra intressanta exempel för SLU är kanske vår stöttning av företaget Proligreen som återvinner lignin från avfallsbiomassa i en helt ny process, och företaget Rivus som utvecklat organiska elektrolyter för flödesbatterier, en form av grön energilagring, säger Moa Persdotter.
Vinnovas rapport definierar Sveriges styrkeområden inom deeptech utifrån publicerade vetenskapliga artiklar och etablerade företag inom branschen.
– Men bland de åtta styrkeområden som lyfts fram syns inte specifikt livsmedel och gröna näringar. Men här vet vi att SLU har mycket att bidra med, säger Mats Wiktorsson på SLU Holding.
Ett av de svenska styrkeområdena inom deeptech är luft- och vattenrening och avfallshantering. Här ligger SLU i topp med nästan 3500 akademiska publikationer kring ämnena.
– Men samlingsbegreppet deeptech är faktiskt ännu något luddigt, med många olika definitioner. Vinnova använder ordet ”banbrytande” medan Chalmers talar om ”potentiellt disruptiva” teknologier. Vad deeptech är beror helt enkelt på sammanhang och bransch, konstaterar Mats Wiktorsson.
Men klart är i alla fall att SLU:s forskare adresserar många av de stora utmaningar som deeptech kan vara med och lösa.
– Också inom AI har SLU många intressanta pågående projekt med potential att ses som, eller utvecklas vidare till, deeptech; som projekt inom precisionsodling och forskning kring genomeditering. Och vi har projektet Gigacow, med storskalig datainsamling för optimerad mjölkproduktion och djurhälsa, säger Mats Wiktorsson.
För att SLU-forskning ska bli en del av storskaliga deeptech-satsningar framåt behövs nu dialog med Vinnova för att lyfta fram kunskap och forskning. Och SLU kan också, som övriga lärosäten, vara med i den viktiga processen att definiera begreppet deeptech utifrån universitetets egna styrkor och ofta tvärvetenskapliga kompetenser. Dessa inkluderar flera av de svenska styrkeområden som Vinnovas rapport har identifierat.
– En enskild forskares projekt kanske inte är så avancerat att det kvalificerar sig som deeptech i början. Men över tid kan det bli det, i samarbete med andra projekt och andra lärosäten, säger Viveka Sernvi Hansson, senior innovation and business advisor på SLU Holding.
Och från Vinnova är budskapet klart: tvärvetenskapliga samarbeten efterfrågas.
– Ska vi få till komplexa lösningar på komplexa samhällsproblem så behövs tvärvetenskap och samverkan mellan olika lärosäten. Det är en del av Vinnovas mobiliserseringsuppdrag kring deeptech, säger Moa Persdotter.
SLU Future Food och SLU Holding kommer att fortsätta att arbeta för vidare diskussioner och initiativ kring deeptech.
– Resan har bara börjat, men vi behöver verkligen hoppa på deeptech-tåget nu. Ibland hör jag ”Ska man inte ha kommit längre med sina idéer innan man kontaktar SLU Holding?” Men vi vill att forskarna kommer till oss tidigt, för vi är ju bollplank som jobbar under sekretess. Så, hör av er! uppmanar Viveka Sernvi Hansson på SLU Holding.
Och SLU Future Foods programchef Annsofie Wahström håller med.
– Vi hoppas att forskningsfinansiärernas stora fokus på deeptech nu ska generera nya nätverk mellan orädda SLU-forskare som vill satsa på sina idéer för att få stor del av kommande anslag.
SLU Holding. SLU Holdings roll är att bidra till att kunskap och forskningsresultat från SLU kommer till användning och blir till nytta i samhället.
SLU Future Food. SLU Future Food är en framtidsplattform vid SLU som utvecklar forskning och samverkan för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara livsmedelssystem.
SLU Future Food
www.slu.se/futurefood
futurefood@slu.se