Algblomningar i Östersjön – frågor och svar

Vad är egentligen en algblomning? Vad händer med algerna när de blommar? 

Malin Olofsson: Algblomning har egentligen ingenting med blomning att göra så som vi tänker på blommor på land. En algblomning är en extrem mängd av mikroskopiska växtplankton som växt till snabbt när förutsättningarna i sjön eller havet är rätt. När man pratar om algblomningen handlar det nästan alltid om cyanobakterier som ibland bildar gift som kan vara farliga för både människor och djur. Men de gör nytta också, cyanobakterierna är viktiga för syreproduktion och är mat till vattenlevande organismer.  

Blommar alla algarter och är alla algblomningar giftiga?

Malin Olofsson: Nej, vissa arter förkommer bara i låga halter och då brukar det inte kallas att de blommar. Alger har lite olika förutsättningar för att blomma beroende på deras tillväxtstrategi. Vissa är väldigt duktiga på att öka kraftigt i antal så fort det finns ljus och näring. Något som det inte pratas lika mycket om men som är en viktig bas i havet är vårblomningen av kiselalger, det är också en mycket kraftig blomning som ger mat åt små djurplankton och fisk. Denna är oftast helt ofarlig och dessutom nödvändig för livet i havet. Men det finns några arter kiselalger som kan producera gift, däremot är de ofarliga mycket vanligare. Många cyanobakterier kan producera gift men man vet inte exakt varför, troligen är det ett tecken på stress och att de använder giftet som ett sätt att bli av med farliga biprodukter.  

På vilket sätt är algblomningsbakterier farliga för människor? 

Malin Olofsson: Cyanobakteriernas gifter kan både ge sig på lever och nervsystem beroende på vilken sort det är, men vi människor måste få i oss ganska mycket för att det ska vara farligt. Det är vanligare att cyanobakterierna ger klåda på huden eller illamående om man råkat få i sig. Riskerna är större när det kommer till små barn och hundar eftersom de är mindre och lätt får i sig stora mängder vatten.  

Vet ni forskare något om hur algblomningsläget kommer att se ut i sommar? 

Malin Olofsson: Sommaren började väldigt varm och då trodde vi att algblomningarna skulle slå till tidigare än vanligt. Men än så länge har det varit ganska lugnt eftersom det har tagit lång tid att värma upp havet. Ofta bildas blomningarna i Östersjön ute till havs och hur mycket vi människor upplever dem är väldigt beroende på vindarna som för in algerna mot kusten. Detta är lite svårt att förutspå men SMHI har satellitbaserade prognoser på algblomningsläget som man kan gå in och titta på, där kan man få en bild hur det kan se ut kommande dagarna med kartor över Östersjön. På badplatskollen.se får du information hur det ser ut där du badar. Vi börjar nu i veckan också få in rapporter från blomningar i sjöar från kommuner runt om i landet.

Är Östersjön särskilt utsatt för algblomningar? 

Malin Olofsson: Ja om man jämför med öppna havet som Nordsjön och Atlanten. I Östersjön är förutsättningarna rätt för just blomningar av cyanobakterier som trivs i sötvatten upp till bräckt vatten men inte med hög salthalt. Dessutom finns det mycket näring både i vattnet under vintern och i sedimentet som kan virvla upp och spä på blomningen.  

Vilka yttrefaktorer styr algblomningar? 

Malin Olofsson: Algerna behöver näring, sol, lagom höga temperaturer och stilla väder för att blomma och kunna öka snabbt i antal. Exakt vad som styr deras giftproduktion är något som vi forskare tittar på. Det finns vissa arter som till och med kan växa under isen på vintern så variationen är stor mellan arter och cyanobakterier har lyckats anpassa sig till nästan alla miljöer på jorden.  

Hur påverkar klimatförändringarna algblomningarna? 

Malin Olofsson: Många arter gillar när det är varmt och de gynnas av förhöjda temperaturer, även ändringar i salthalten kan påverka sammansättningen av arter, där vissa gynnas och andra missgynnas. Det kan göra att sötvattensarter från sjöar kan komma ut i Östersjön och de som gillar lite högre salthalter drar sig tillbaka, men det är svårt att säga hur de påverkar totala giftigheten i blomningarna. Här försöker vi också lära oss mer och förstå vad som är på gång för att vara bättre förberedda på förändringar i miljön.