När Grimsö forskningsstation bildades 1974 var syftet att skapa ett område för forskning om vanliga djur i den svenska skogen. Att det blev just Grimsö beror på läget. I söder är det flackt med mycket lövskog och i norr mer kuperat och dominerat av barrskog. Dessutom var det staten som ägde området.
Teknisk utveckling
Mycket har hänt sedan dess. Forskningen har dragit nytta av den snabba teknikutvecklingen – inte minst inom GPS och DNA-analys.
– I början var det en tekniker som satt och lödde ihop radio-sändare till halsbanden som vi satte på djuren. Sedan handpejlade vi för att få fram positioner på djuren. Fältarbetet bestod framförallt i att hitta djuren. Nu får vi ett sms från GPS-halsbandet och kan göra andra saker i fält. Till exempel följa upp hur ofta rovdjur tar byten och vilka byten, berättar Henrik Andrén, professor i viltekologi.
Tack vare DNA-labbet i Grimsö finns ett så gott komplett släktträd för den Skandinaviska vargpopulationen, något som är i princip unikt för vilda däggdjur. Där kan forskare också analysera spillning för att se vad olika rovdjur har ätit.
Nya arter
Under de 50 åren har det dessutom tillkommit fler viltarter för forskarna att studera.
– På 70-talet sprang det förbi något lodjur då och då. Och om det var på vintern ville alla gå ut och titta på spåren i snön. Men nu finns lodjur i hela Sverige och även i Grimsö forskningsområde, säger Henrik Andrén.
Henrik Andrén. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Andra djur som tillkommit är varg, vildsvin, kronhjort och bäver. Och stora betande fåglar har ökat i antal de senaste decennierna. Ofta finns det konflikter kring djuren som forskarna studerar. Till exempel tranor, gäss och svanar som betar på åkrarna och orsakar skördeförluster. På Grimsö finns också SLU Viltskadecenter som forskar, utvecklar, utbildar och informerar för att begränsa skador och konflikter som orsakas av fredade viltarter, framför allt stora rovdjur och betande fåglar.
En värdefull resurs från Grimsö är långa dataserier om allt från reproduktion hos rödräv till fästingar på vilt. De äldsta viltövervakningsserierna fanns redan från starten, andra har tillkommit. Data som samlats in under lång tid ger en bild av den ”normala” variationen i naturen, så att också svängningar och avvikelser kan upptäckas. Ett exempel är flyttfåglars ankomstdatum som visar att vissa arter kommer tidigare idag än för 30-40 år sedan, till exempel koltrasten.
Grimsö forskningsstation har ökat kunskapen om vilt under de senaste 50 åren. Ofta har de nya rönen använts inom viltförvaltningen. Forskarna tar fram underlag men deltar inte i beslut om jakt och annan förvaltning.
Stort intresse
Det är inte bara förvaltningen som är intresserad av viltforskningen. Många tycker att det är spännande med vilda djur, både jägare och andra som vistas i naturen.
– Intresset är enormt. Ibland har vi utsatts för hot från personer som inte tycker om vår forskning eller som har missuppfattat vår roll. Men engagemanget är mest positivt. Det är roligt att så många är nyfikna och intresserade av det vi gör, säger Henrik Andrén.
