Nyhet

Forskare och lantbrukare möttes för att lära av varandra om klimatanpassningar

Publicerad: 26 november 2024
Någon som skriver

Ett nytt fakultetsprojekt bjuder in lantbrukare att dela med sig av sina inställningar till och anpassningar inför klimatförändringar. I veckan möttes de för första gången.

Kristina Blennow, professor på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, är koordinator och initiativtagare till projektet.

­– Jag jobbar och har jobbat med filosofer på Lunds universitet och tagit fram en metodik för att identifiera gapet mellan vetenskap och praktik och försöka överbrygga det genom kommunikation som vi använder här.

I projektet tar hon tillsammans med forskare med expertkunskap inom jordbruk från olika institutioner reda på vad lantbrukare redan känner till om klimatförändringar och klimatanpassning och vad de behöver veta för att kunna fatta bättre beslut. Det är inte bara enkelriktat, forskarna tar också emot de problem lantbrukarna möter i praktiken som forskningen behöver undersöka och kommunicera om.

Den 19 november möttes lantbrukarna och forskarna i en gemensam workshop för första gången. Slutmålet är att identifiera kommunikationsbehov så att forskarna både kan kommunicera mer effektivt och att fånga upp behov från praktiken.

­– Vi hade en diskussion om klimatförändringar och vilka åtgärder lantbrukare vidtar och varför men också vilka åtgärder de inte vidtar och varför de inte vidtar dem. Diskussionen tog avstamp i det extremt torra och varma året 2018 och övergick till samtal om klimatförändringar i stort, säger Kristina Blennow.

Forskarna kunde direkt identifiera exempel från lantbrukarnas praktiska vardag, bland annat att extra administration som ibland krävs för att kunna genomföra en klimatanpassningsåtgärd kan medföra att man ibland avstår från åtgärden.

­– Det kan också handla om att lantbrukare fokuserar på olika saker. Det är lätt att fastna i att tänka på extremväder men inte på den gradvisa förändringen som sker över tid.

Projektet avslutas i april och ska utmynna i en vetenskaplig artikel som utöver resultaten av samtalen ska innehålla en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som finns i anslutning till jordbruk och extremåret 2018.

­– Jag tyckte det var oerhört intressant att lyssna på deras tankar och motiveringar. Klimatförändringar är verkligen något de funderar över men de har mycket som hindrar att de gör något. Skillnaderna mellan lantbrukarnas och forskarnas bild är intressant att se. Det mest slående är att vi fick reda på saker som vi inte hade tänkt på, säger Kristina Blennow.

Fakta:

Det fakultetsfinansierade projektet ”Kunskapsbehov för effektiv kommunikation med svenska lantbrukare om klimatanpassning – steg för hållbar utveckling” är tvärvetenskapligt över fakulteten.

I projektet ingår Kristina Blennow från LAPF, Per Hansson från IMS, Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap, Georg Carlsson från Institutionen för biosystem och teknologi, Laura Grenville-Briggs Didymus och Åsa Lankinen från Institutionen för växtskyddsbiologi.

Projektgruppen har redan gjort en ansökan om fortsatta medel. I ett nästa steg hoppas forskarna kunna skala upp insatserna med en stor enkät till tusentals lantbrukare där erfarenheterna av diskussionerna med lantbrukarna blir ett viktigt underlag. Förhoppningen är också att forskarna ska kunna fånga upp fler områden att beforska, både vad gäller jordbruksforskning men också områden där gapet mellan vetenskap och praktik behöver identifieras och överbryggas.


Kontaktinformation

Kristina Blennow, professor
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
kristina.blennow@slu.se, 040-41 52 30

Per Hansson, projektledare Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap
SLU Kompetenscentrum företagsledning
Institutionen för människa och samhälle, SLU
per.m.hansson@slu.se, 040-41 50 80