Kontaktinformation
Institutionen för växtförädling
Med ökande sannolikhet för långa torkperioder kommer allt fler odlare antagligen att satsa på bevattning, även i vallen. Men vilka sorter tål torka bäst och vilka svarar bäst på bevattning?
På Torslunda gård på Öland har timotej, engelskt rajgräs och rörsvingel testats i två år i ett försök som gett möjlighet att studera effekterna både av torka och vatten. Målet är att hitta de sorter som har bäst förutsättningar i klimatförändringarna.
Projektet har drivits av Aakash Chawade, lektor i växtförädling från SLU Alnarp, och växtförädlaren Linda Öhlund från Lantmännen Lantbruk i samverkan med Lantmännens Forskningsstiftelse, som också finansierat forskningen. Det har varit ett givande samarbete där Pär-Johan Lööf, R&D Manager Agri ingått i projektledningsgruppen och de är alla nöjda med resultaten. Tidigare vallförsök har framför allt fokuserat på skillnad mellan arter. På Torslunda har fokus istället legat på variationer inom varje art. Olika egenskaper är grundläggande för att växtförädlingen effektivt ska kunna ta fram nya sorter för ett förändrat klimat.
– Vi behöver veta mer om den genetiska variationen inom olika vallsorter, de som redan finns på marknaden såväl som försökslinjer, för att kunna förädla för framtidsklimatet, konstaterar Linda Öhlund, vallförädlare på Lantmännen Lantbruk.
Vad klimatförändringarna kommer att föra med sig i framtiden vet givetvis ingen med exakthet, men de flesta prognoser pekar på ett klimat med längre varma och torra perioder, men även längre våta perioder med större regnmängder. Torslundaförsöken inriktar sig främst på det varma och torra. Studierna har skett i nära samarbete med lantbrukarna på ön.
– Vi kom fram till att Öland är ett bra ställe för att se hur det framtida klimatet kan se ut för lantbruket i hela landet. Ön har återkommande långa torkperioder och vi tog därför möjligheten att träffa lantbrukare och diskutera de utmaningar kring torkan som finns redan idag och se vilka lösningar som används på Öland i form av exempelvis dammar och bevattningsanläggningar.
Vid sidan om fältförsöken på Öland har teamet även gjort motsvarande försök i växthusmiljö.
– Vi kan se resultaten i fält och jämföra dem med testerna i växthus. Det som framför allt varit viktigt för oss är att kunna studera individ för individ i växthuset med hjälp av fotografering. Genom att analysera bilderna kan vi lära oss att se hur en bra sort ser ut i detalj, vilket är till stor hjälp när vi ska utvärdera framtida fältförsök, förklarar Linda.
– När vi jämför fält och växthus har det visat sig finnas en bra korrelation mellan resultaten. Det var en osäkerhet vi hade när vi startade projektet, men det blev galet bra, säger Aakash Chawade belåtet.
Som komplement har det även gjorts försök på Helgegården i Kristianstad. Där finns en pivotbevattning med hög precision och den tekniken har tillfört ytterligare kunskap om hur olika sorter reagerar på bevattning.
– Bevattningsförsöken har ett mervärde i sig. Alla officiella försök är i dagsläget obevattnade, så genom att utvärdera resultaten av bevattning lär vi oss mycket nytt, påpekar Linda.
En grundläggande del av projektet har varit att utveckla metodiken för att bättre kunna analysera och utvärdera försök, både i fält och i växthus.
– Metodutvecklingen kommer vi att ha nytta av i alla försök framöver, konstaterar Aakash.
Han tar insamling av foton som tagits via drönare och bevattning med precision som exempel på förbättringar av försöksmetodiken i fält.
– Vi har lärt oss att mäta jordfuktigheten kontinuerligt och det har hjälpt oss att bättre utvärdera försöken.
I växthusen har gruppen bland annat använt sig av en specialbyggd vagn med kamera som tar bilder kontinuerligt. Vagnen togs fram i ett tidigare projekt inom SLU Grogrund och har varit till god hjälp även nu.
– Vi har också utvecklat bildanalysen ytterligare, vilket underlättar för oss att identifiera bra material tidigt i växthuset. Det går alltid att hitta de bästa sorterna genom att jämföra skördedata, men genom att kunna identifiera dem tidigare än så snabbar vi på processen från forskning i växthus till försök i fält, säger Aakash och påpekar att metodikutveckling gör långt större skillnad i praktiken än vad man först kan tro.
– Växtförädling tar lång tid och kan vi bli snabbare på att ta fram sorter med nya egenskaper kan vi också få sorter som är anpassade till det förändrade klimatet snabbare.
Vad har då försöken visat så här långt?
– Det var överraskande att det var så stor variation inom arterna och det känns väldigt lovande. Vi har en bra variation, nu kan vi skapa kompetensen och strategin för att jobba vidare, kommenterar Aakash.
– Vi har identifierat bra material, bland annat sorter som svarar bra på bevattning. Nu vet vi att det finns skillnader mellan genotyper, så nu är det ”bara” att snickra nya sorter, säger Linda med ett leende.
För Annika Nilsson, produktchef frö på Lantmännen Lantbruk, kan försöken resultera i vallblandningar som ger bättre skördar även i ett förändrat klimat:
– Det här är en jätteviktig pusselbit för att få fram ännu bättre blandningar. Lantbruket behöver bra foder i alla klimat.
En del av de sorter som testats finns redan på marknaden, men Annika ser stora möjligheter att differentiera blandningarna ytterligare – nya och gamla sorter i optimal blandning för olika förhållanden.
– Vi vill kunna segmentera våra vallblandningar för exempelvis torka och bevattning. Det är inget vi har i erbjudandet idag, men i framtiden kan detta bli ett steg vi tar i både informationen till odlarna och i marknadsföringen.
Text: Helena Holmkrantz