Det går att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt bevara naturbetesmark
I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan dock vara ett sätt för jordbruket att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie från AgriFood Economics Centre kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 procent på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald, så länge det finns miljöstöd till naturbetesmarker.
Resultaten har nyligen publicerats i två skrifter utgivna av AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Naturbetesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden. Men bevarandet av naturbetesmark är sammankopplat med betande idisslare som släpper ut metangas via matsmältningsprocessen.
– Styrmedel för att minska djurens klimatpåverkan riskerar att minska produktionen av livsmedel och den biologiska mångfalden, säger Mark Brady från SLU som ledde studien. Detta är ett dilemma för beslutsfattare som tvingas prioritera mellan flera viktiga mål.
I syfte att identifiera strategier som skulle kunna bidra till att det ena målet kan uppfyllas utan att det andra drabbas undersökte forskarna en bred kombination av åtgärder som kan ge minskade utsläpp av metan. En genomgång av den vetenskapliga litteraturen visade att forskningen om fodertillsatser för minskad metanproduktion har kommit långt, även om det har gjorts få långtidsstudier. Det finns också svårigheter kopplade till hur djur som betar fritt ska få i sig fodertillsatserna.
– Det finns fodertillsatser som är bevisat effektiva och säkra redan i dag. Detta har i stort sett undgått jordbrukspolitiken, säger Hampus Nylén, medförfattare från Lunds universitet.
I studien gjorde forskarna simuleringar där de kunde undersöka hur olika kombinationer av styrmedel skulle påverka de jordbrukspolitiska målen. Fodertillsatser visade sig vara en kostnadseffektiv åtgärd.
– Med hjälp av metanhämmande fodertillsatser skulle metanutsläppen kunna minskas utan betydande förändringar i djurhållning. Således blir påverkan på naturbetesmarker minimal genom att de fortsätter att betas i stor utsträckning. I dagens jordbrukspolitik saknar dock jordbrukare ekonomiska incitament för att införa klimatvänliga åtgärder såsom fodertillsatser, avslutar Mark Brady.
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) behöver jordbruket inkluderas i klimatpolitiken om vi ska kunna nå målet om att stabilisera den globala uppvärmningen. Sektorn har tidigare undvikt klimatbeskattning runt om i världen, men Danmark har på ett banbrytande sätt nyligen bestämt sig för att införa en utsläppsskatt inom jordbruket och samtidigt subventionera metanhämmande fodertillsatser.
Kontaktperson
Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid institutionen för ekonomi, SLU, och AgriFood Economics Centre
040-41 50 05, mark.brady@slu.se
http://www.agrifood.se/staffDetail.aspx?fKeyID=3
Publikationerna
AgriFood Working Paper 2024:3. Climate or biodiversity? Agricultural policy for reducing enteric methane emissions while preserving species-rich grasslands. https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2176
AgriFood Working Paper 2024:4. Potential for mitigating enteric methane emissions from agriculture: a literature review. https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2177